Aftonbladet – 16 april 1873, sida 3

gar mitt hufvud på att ban hade gjort nå got som han skämdes för och att han inte ville bli igenkänd. Den gynnaren har inte användt sin tid väl under dessa år, lita på det. Har jag inte alltid sagt att han slagit sig ihop med någon skojarliga, att han blif. vit croupier på ett spelhus, eller något i den vägen, Tror Ni inte ännu att jag harrätt?Mark brukade föra sådant tal för att plåga doktorn, hvilken ihärdigt höll fast vid sin gamla baigt att John Brigg var en ganska skicklig, ung man, och att han en vacker dag torde uppträda som en storhet inom den litterära verlden. Hederlig, eller inte hederlig, sade Tom, så tycktes han vara välj sina affärer. Han steg ur diligensen, klädd i en utsökt, utländsk stil, med lavendelfärgade handskar och franska, lackerade stöftor. Precist lik en sprättaktig ficktjuf, inföll Mark. Hvad har jag alltid sagt er, Thurnall? Men han hade gvar den forna Byroniska skjortkragen och det Rafaelistiska, långa, lockiga båret. Vedervärdigt, fruntimmersaktigt pjäsk! mumlade Mark, Nå, då torde det väl hända ändå, att han klottrar och skrifver. Jag skall gå och se, om jag kan få träffa honom, sade doktorn. Nå, Gud hjelpe mig för er, käre Thurnall! inföll Mark; alltid skall ni springa ut om qvällarna för att blanda er i andras affärer, i stället fär att sitta stilla och ha en treflig stund. Du, Tom, stannar som en förståndig man hemma och berättar Mary. och mig några skepparhistorier från dina resor. Har du jagat nägot, käre gosse ?a Hm! — Jag har jagat och skjutit ett eller annat exemplar af mest hvarje djurslag som kan jagas och skjutas, he