Aftonbladet – 8 april 1873, sida 2

NMÄIGIIGN Första kammarens aftonplenum upptogs uteslutande af behandling af statsutskottets betänkande rörande regleringen af utgiftern: under riksstatens åttonde hufvudtitel elle: ecklesiastikdepartementet, hvaraf de 14 först: punkterna genomgingos. I samtliga dess: antog kammaren utskottets förslag, i de flesta till och med utan diskussion, med un dantag af 7:de punkten, afstyrkande ett a K. M:t begärdt anslag af 2500 rdr för in rättande af en. adjunkturvinom medicinsk: fakulteten i Lund, hvilket anslag af kam maren beviljades efter en ganska liflig de batt samt en :votering, som slöt med 57 rö ster.-mot 20. Diskussionen öppnades af grefve H. Hamilton, som. förordade det begärda an slaget såsom gagnande ej blott vetenskapen utan ock den lidande menskligheten. Utskot tet hade hufvudsakligen grundat sitt.afslag derpå att.ingen ytterligare förstärkning a lärarekrafterna vid universitetens medicin ska fakulteter borde förekomma, förr än der medicinska undervisningen blifvit ordnad. i öfverensstämmelse med riksdagens skrifvelse till K. M:t den 3 Maj förlidet. år. Men tal förklarade att, om något dröjsmål med åt gärders vidtagande för det af riksdagen be. gärda ordnandet af dån medicinska under. visningen egt rum, så finge detta ej till skrifvas hvårken regeringen eller vederbö rande myndigheter, utan honom sjelf såsom högstestyresman för universiteten: och Ca rolinska institutet, men orsaken hvarför han ej inkommit med något förslag till regerin gen vore dels att hån ej ansåg denna under pågående riksdag kunna företaga en så ge normigripande reorganisätion och Infyudsak. ligast, att han velat afvakta riksdagens be. slut i i fråga varånde punkt, enär det be: höfdes att någon jemnlikhet i lärarekrafter vid universitetet i Lund och de öfriga me dicinska undervisningsanstalterna först Avä gabragtes, innan undervisningen kunde ord: nas på ett likartadt sätt. Statsrådet Wen nerberg yttrade sig derefter för det begärda anslaget, visande att utskottet ej anfört något skäl emot förslaget, hemtadt ur saken sjelf, ej heller framkommit med något, som kunde ;visa obehöfligheten af den. föreslagna ätgärden. Med siffror framhöll han ätven i hvilket ojemnt förhållande lärarekrafterna i Lund stode till de öfriga medicinska anstålterna och förklarade att man borde lemna någon uppmuntran äfven till detta universitets medicinska institution, hittills i detta fall jemförelsevis mindre lyckligt lottad, om man önskade bevara det anseende svenska läkarekåren så välförtjent åtnjuter. För bi fall till anslaget talade vidare hr Nordström, som klandrade utskottets sätt-att söka utöfva en påtryckning, utan att granska sjelfva frågans natur, Samt hir Bergstedt, Hallenborg, frih. v. Schwerin, hrr. Petre, Carlsson, rih. v. Essen och hr Berlin, hvilken sist nämnde talare, sjelf lärate i medicinska fakulteten i Lund, förklarade sig kunna intyga nödvändigheten af anslaget till den i fråga varande adjunkturen, såvida undervisningen skulle kunna upprätthållas som sig borde, helst den medicinska disciplinen allt ner sönderfölle i en mängd afdelningar, som vår och en fullt tog en lärares krafter i unspråk. Till försvar för utskottets hemställan upp: rädde hr C. Ekman och grefve äf Ugglas, mufvudsakligen betonande att utskottet ej insett sig böra tillstytka något Vidare anlag till nya lärårektaftör vid de medicinka anstalterna innan några åtgärder för len medicinska undervisningens ordnande, i ikhet med riksdagens derom framstälda anällan, blifvit vidtagna. Denna uttalade nskan håde dock ej-ledt till någon annan åöljd, än att vederbörandes yttranden blif it infordrade. Den sistnämnde talaren fäte äfven uppmärksamheten på det jemföelsevis ringare antalet af lärjungar i Lund ot vid de öfriga medicinska anstalterna, Itsköttet hade ej velat neka anslag till ett