Aftonbladet – 7 april 1873, sida 2

STOCKHOLM den 7 April. to de — sö Myntfrågan och -Samtiden. V. Or Efter allt hvad Samt. förf. ordat om och eropat hr Brochs seenaste skrift i ämnet,, ärligt Votum etc.) skulle man förmoda t äfven hr Broch står på den sistnämnda åndpunkten. Sä är emellertid icke för landet. For mig, säger han (sid. 47), Me taar Forandringen af Myntfod, Overgan-l. on fra Sölv til Guld som det vigtigste og est paaträngende, Overgangen til et nyti; egnesystem som det vanskeligste. På ett mat ställe (sid. 51) står att läsa, att han sjentagende har framhävet den Fare der ved Udsättelse (uppskof) med at gaa over I Guldmyntfoden. Klarare och bestämare kan man icke uttala sig. Men nu inne-. är det framlagda myntförslaget för Sverige ndast öfvergång till guldmynttot, icke för: ndring i räkneenhet; det är således för: larligt om man, just på de skäl hr B. anifver, i Sverige vorö gynnsamt stämd för et framlagda myntförslaget, Men detta mebär i Norge en förändring I räknsnhet, både i den officiella aller speiu, och kanske i ännu svårare grad den alldagliga eller orten, Det är at detta käl, hvilket gäller för Norge, der det fin-!? es, men icke för Sverige der det icke fin es, som man i Norge, då i alla händelser t tt ombyte af räkneenhet måste skö, utgå nde just från samma Bsigt, kan vara stämd ör att med detsamma ansluta sig till Tyskande myntsystem, enär antagandet af det as räkneenhet icke möter mycket störro svå igheter än antagandet af kronan, men den mekliga fördelen af likhet i mynt med enl. ut de större europeiska staterna derigenom vinnes. Men den prineipiella skilnaden i da ! egge ländernas nuvaraude ställning synes Samt. förf, icke kunna fatta. Under det hrl. Brock fullkomligt logiskt uppställt följande slatledning: — ombyte af räkneenhet är en mycket svår sak att genomföra; — myntförslaget innebär för Norge ett sådant ombyte; — alltså, jag afstyrker myntförslagets antagande i Norge; Så lyder Samt. förf. slutledaing så här: — ombyte af räkneenhet är en mycket svår sak at genomföra; — myntförslaget besparar Sverige devnastora svårighet; — alltså, jag afstyrker myntförslagels aäntagande i Sverige. Nog hör man emellanåt talas om att två personer från olika gränder komma till samina slutsats, men det anförda fallet torde dock få söka sitt motstycke. Vi tillåta 0ss nu till granskning upptaga de öfriga af statskontorets anmärkningar vid den samfälda kommissionens betänkande, med förbehåll att dervid särskildt få fästa oss vid Samt. förf:s egendomliga sätt att ätergifva dem, Innan vi börja denna sistnämnda del af granskningen bedja vi att få framställa dessa anmärkningar i ett sammanhang, enär derigenom för läsaren öfver: sigten af desamma lätias och likaså bedömandet huruvida allesammans kunna anses förtjena den vigt Samt, förf. åt dem skänker. De röra sig om: 1) At för mynten å 10 och 20 krondaler särskild benämning at krona och dubbelkrona är onödig, men att såsom benämning å räkneenheten ordet krondaler, såsom Va rande lika i singularis och plaralis, är att föredraga framför ordet krona. (Denna anmärkning ger ju den samfälda kommissionen rätt i ett afseende, och torde väl i öfrigt det anmärkta förhållandet få anses mindre maktpåliggande.) 2) Tillstyrker anslutning till det tyska myntsystemet med-antingen marken eller den af prof. Broch föreslagna reducerade franken — 20 tyska mark 25 (Redan i föregående behandlad.) 3. Föreslår kronans (d. v. 8 krondalers. styckets) diameter till 20 millimeter. i st51:et för 19. SN (Rörer rent mynttekisk fråga och torde KRappast, om ven grundad, kunna anses rå et lapande. Konventionan har ändrat ausran till 18 mm.) 4, Föreslår billoneringen på silfvermyntet till 10 procent i stället för kommissionens 522, Fäster uppmärksamheten på det ökade metallvärdet hos småmyaten genom den starka tillsatsen af koppar. Föreslår 10ören af brons. (Om det rätta billoneringsförkållandet d. v. s. det lägre metalliska värde som bör ges skiljemyntöt äro åsigterna temligen svit vande och i viss mån beroende af subjek tiva tycken. I latinska myntförbundet är 7,2 proc., 186970 års myntkomite föreslog 11,2 proc. Prof. Broch, som Samt. förf. så gerna bberopar, anser det föreslagna af 5 proc. snarare böra minskas än ökas och ut trycker oförtäckt sitt ogillande af att man uti Stockholms-konventionen försökt att pine lidt mere Indtägt ud af den mindre Sölvskillemynt (sid. 38). Statskontorets an märkning, om än skäl derför kunna uppstä las, står således i rak motsats till prof. B:s och torde icke kunna anses ovilkorligt riktig.) . 5. Föreslår för guldmyntet nedsättning af remedium i vigt från a proc. till: proc., i finhet från 7s till 10 proc, elle! till och med lägre. (Med villigt erkännande att det är en he der för öfverdirektören vid myntverket — ty det är väl han som i denna punkt dikte rat statskontorew yttrande -— at hafva fö reslagit dessa inskränkningar uti remedium Ifå vi blott fästa uppmärksamheten dels derå att uti kommissionen den speciella mynttek niken icke var representerad, och man sålt des kunde vara nägot oviss om huru sträng FE RA RC EE ne 2 AR Ja mara än vä r t f f 1 ; såsom räkneenhet.