Aftonbladet – 26 mars 1873, sida 2

rändras i sammanhang med den i frågalG wrandes borttigande. Men äfven om detlh ande fstadkommas, så trodde tal. icke, att de otionärens förslag vore fullt tillfredsstäl-lol nde. Den ersättning, hvilken låge i denist iskussion som uppstode vid remissen af li satsregleringen, vore ej fullt lämplig. Äf-jaf en om lagligheten af densamma icke skulle sc unna sättas i fråga, trodde tal. att detld amdeles liksom hittills endast skulle vara tt fåtal, som skulle komma att yttra sig,)8S ch regeringen, som komme i ovisshet omlh vad de öfriga tänkte, skulle icke kunnajh ilda sig någon åsigt om huruvida dess åt-te öranden gillades eller icke. Man sgkullelh annolikt lika mycket misstaga sig, om man fi rodde, att, flertalet gillade alla regerings-f andlingar, som att fåtalet, som uppträddeln red anmärkningar, ogillade dem alla. Emel-fi ertid ville det synas, som om motionärenh rodde, att om 2 107 komme att utbrytas,la å skulle det icke vidare komma i frägaln tt dylika framställningar, som de, hvartill enna paragraf kunna gifva anledning, giores. Men derför vore ingen säkerhet. Paagrafen 107 innehåller blott ett reglemente, om man har att rätta sig efter i dylika ;rannlaga ämneb, men stryk bort den, och ikadana frågor skola kunna väckas, ehuru ned den skilnaden, att riksdagen då blott jar så mycket friare händer, då denna förekrifna form icke finnes för framställande Mt anmärkningar. Man har sagt att 2 107 var temligen oskadig under den gamla riksdagsordningen, men tt det innebure en fara att lemna ett så starkt vapen i den nya representationens händer. Särskildt hade det blifvit tal. förevitadt, att han sagt det representationseeformen icke gifvit representationen större makt gent emot konungamakten. Det kan vara sannt, att dess makt förökats, men det beror icke i någon anmärkningsvärd grad på repregentationsreformen. Det kommer afji samhällsutvec.lingen och tidsandan. Allt-l3 sedan Carl XIV Johans senare regeringsår4 har en dylik representationens maktförökning l: egt rum, men icke mera under de senare åren än under de förra af denna period. Men om denna makt ökats så mycket mot; förut, så synes 2 107 blott så mycket meral. behöflig, som det är en hämsko på repre: sentationens vapen, att den icke får rikta en anmärkning mot regeringen, utan att konstitutionsutskottets pluralitet förut fattat beslut i saken. För tal. föreföll detta sätt mera tilltalzsie, öppet och rakt på sak än andra utvägar, såsom anslagsvägran till en utgift, som representationen sjelf anser behödlig o. 8. Vv. Deremot vore det lämpligt om denna paragraf kunde erhålla förändradredaktion, emedan knappt nägot ärende remitterades från konstitutionsutskottet, som icke tillföljd af paragrafens otydlighet föranledde en eller annan att påstå det utskottet förfarit oriktigt. Detta ville talaren lägga utskottet på hjertat, ehuruväl talaren visste vara svårt att så lägga orden, att icke den ena eller andra åsigtens förfäktare skulle sätta sig emot förändringen. Pfter siutad diskussion remitterades motionen till konstitutionsutskottet, jemte br Wallenbergs och grefve Henning Hamiltons ofvanomnämnda uttalanden. K. M:ts proposition om anvisande af statsunderstöd för iståndsättande af Ystads genom storm skadade hamn antogs ej i dess oförändrade form utan i öfverensstämmelse med förslag af flera reservanter mot statsutskottets utlåtande sålunda, att understödet bestämdes till 69,000 rår. Likaledes giliades en reservants, hr Ekmans, förslag med an ledning af den k. propositionen om anslag för åstadkommande af ny farled från Uddevalla hamn ut till Kattegat genom Björnsund och Malösnnd, och blef detta anslag bestämdt till högst hälften af den beräknade kostnadssumman 247,587 rdr. — Med 45 röster mot 43 gillades K. M:ts proposition om anständ med betalning till 1876 af ett till sänkning af sjöarne Kalfven och Fegen i Elfsborgs län utbetaldt läneunderstöd af 34,700 rdr. Andra kammaren hade främst på sin föredragningslista dess Andra tillfälliga utskotts utlåtande, hvilket med anledning af en af grefve E. Sparre väckt motion hemställde att riksdagen skulle i skrifvelse till K. M:t anhålla att, enär Nedre justitie-revisionsexpeditionen så väl med afseende å nödig sparsamhet i fråga om anslag, som å arbetskrafternas användande och utbildning, enligt riksdagens åsigt lemnar åtskilligt att önska, K. M:t ville till riksdagen inkomma med nådigt förslag till en sådan omorganieation af nämnda embetsverk, att öfverflödiga tjenstebefattningar derstädes indragas, att arbete och aflöningsförmäner ställas i lämpligt förhållande till hvarandra, samt att uppmantran derjemte beredes ät de yngre krafter, som deraf göra sig förtjenta. Detta förslag uppkallade h. exc. justitiestatsministern, hr Adlercreutz, som visserligen förklarade sig icke bestrida möjligheten af en förändrad organisation af ifrägavarande embetsverk, men ansåg att man borde se till att man ej ginge miste om nu befintlig snabbhet och säkerhet i göromålens gång. Han yttrade i detta hänseende betänkligheter mot att åt revisionssekreterarne sjelfve öfverlemna att låta ombestyra anskaffandet af det för dem nödiga arbetsbiträde, enär anställningen hos dem icke kommer att stå öppen för fri täflan, enligt allmänna befordrivgsgrunder, utan komme att bero på relationer, hvarutom, vid. de sålunda af dem anställde unga männens beforåran till ordinarie tjenst, denna blefve beroende hufvudsakligen på enskild pröfning, och ej på allmän täflan. Det tillfälliga utskottets ordförande, gre:ve Björnstjerna, försvarade utskottets förslhg, framhållande det för duglighetens utbildning föga gynnsamma deri, att de i justitiererisionen anställda tjenstemän hade så litet att göra och i sammanhang dermed så ringa löner, att de, för att kunna bereda sig ut komst, nödgades dessutom bestrida flere olikartade tjenstebefattningar. Han trodde att för det behöfliga antalet tjenstemän fullt tillräckliga löner skulle kunna bestås och likväl en besparing af 24 å 25,000 rår är ligen kunna beredas statsverket. Moticnären, grefve Sparre, yttrade sig i samma riktning, sättande behofvet af reformen i samband med de från alla häll hörda klagomålen öfver bristerna i den högsta justied As et 0 AS fd rt OK a