Aftonbladet – 26 mars 1873, sida 2

er, dervid väl äfven komme att tillses om ågra indragningar kunde ega rum. —I1 trefve Sparre genmälde åter härpå, att detjr varöfver man beklagade sig i afseende å11 en högsta rättsskipningen, det var icke attx lika meningar förekommo inom Högsta domIt tolen, utan: deröfver att man der oupphörgen voterade om vissa principfrågor, så tt det var omöjligt för folket att veta hvad om i afseende å dem vore lag i landet, utan etta berodde på ett tärningskast. Med anledning af ett yttrande af grefve parre, om outredda naturkrafter, som indrat framgången af en motion i enaanda syfte vid förra riksdagen, utbyt-. es några temligen starkt på personliget gående repliker mellan grefven och riherre Åkerbjelm, som hade varit ordörande i det utskott som då behandlade notionen, i hvars egen beskaffenhet, efter rih, Å:s mening, de naturkrafter lågo, som uindrade den från att vinna framgång — en nmärkning, på hvilken grefve Sparre gennälde, att han väl förstod att skilja mellan iaturkraften och den maskin, som af den blifvit satt i rörelse, antydande han temigen tydligt att han med det nämnda epietet syftade på sin, såsom orden föllo, i oyråkratiens nät ingsnärjde motståndare, Frih. Akerhjelm, som tycktes ha föresatt sig att icke blifva svaret skyldig och att icke visa sig motståndaren underlägsen med afseende på tyngden af de använda projektilerna, invände å sin sida något om en förtroende-embetsman och en ful fisk, som kunde sprattia rätt betydligt i byråkratiens nät, utan att maskorna ännu gifvit vika så mycket att han fallit igenom, Vi bekänna, att vi icke rätt väl uppfattade hvaruti replikens udd egentligen skulle ligga, men af det anförda skall läsaren emellertid kunna sluta, att de grefliga och friherrliga antagonisterna å ömse sidor hade kört upp med. temligen groft artilleri. Resultatet af förhandlingarne, i hvilka för öfrigt några talare deltogo med mindre anmärkningsvärda yttranden, blef, att utskottets ofvan omförmälda förslag blef utan votering af kammaren bitallet. Kammaren debatterade sedermera vidlyftigt samma tillfälliga utskotts utlåtande angående en väckt motion om skrifvelse till K. M:t i fråga om uppkörande af de särskilda krigsdomstolarne, krigshofrätten och krigsrätterna. Utskottet hade tillstyrkt eo hemställan huruvida icke indragning af krigshofrätten kunde ega rum och dess göromäl öfverflyttas på öfriga hofrätter. men afstyrkt förslaget i hvad det rörde krigsrätternas upphörande. Debatten, 2cm huivudsakligen angick frågan om krigshofrätten, rörde sig icke blott om lämpligheten af den i fråga satta ätgärden, hvilket bestrede förnämligast af grefve Pjörnstjerna, som framhöll vigten för disciplinens upprätthällande af en särskild lagskipning för krigsmakten, utan äfven och kanske ännu mer derom hurnvida utskottets förslag kunde grundlagsenligt af kammaren bifallas, då invevaraude riksdag redan godkänt en hemställan från statsutskottet om afslag ä väckta motioner, som afsågo att riksdagen skulle besluta indragning af krigshofrätten. De, som försvarade utskottsförslaget, framhöllo härvid att det var en helt annan gak att besluta! krigshofrättens indragning och att hos K. M:t begära att frågan om en sådan indragning må tagas i öfvervägande. Utskottets hemställan om den underdåniga skrifvelsens aflätande bifölls af kammaren med 105 röster mot 45, hvilka voro för äterremiss. Vid en föregående votering on kontraproposition hade 60 röster afgifvits för afslag å utskottets hemställan, Det afstyrkande yttrandet rörande krigsrätterna blef utan votering godkändt. Andra kammaren godkände slutligen statsutskottets utlåtande med anledning af gjorda framställningar om efterskänkande af kro nans rätt till åtski!liga dana-arf. Af hr Huss väcktes en motion derom, att riksdagen måtte i skrifvelse till K. M:t ut tala farhåga för följderna af de grundsatser. som hittills gjort sig gällande i afseende på beviljande af tillstånd för utländsk mar att i riket besitta fast egendom eller be drifva yrke. De valmän som af kamrarne blifvit ut sedda för anställande af val till fullmäk tige i banken och riksgäldskontoret hade förgår eftermiddag sammanträde i Försts kammarens samlingssal och valde dervid til fullmäktige i riksbanken: grefve C. M. C Lewenhaupt (ordförande), frih. OC. J. A Skogman, grosshandlaren C. A. Lindroth hemmansegaren Carl Ifvarsson, bruksegarer C. R. P. von Stockenström, f. d. statsrådet P. J. von Ehrenheim och vice häradshöt dingen A. W. Dufva samt till deras supple anter: hemmansegaren Liss Olof Larsson samt grosshandlarne C. M. Rosenberg och C. O. Levertin; fullmäktige i riksgäldskontoret: f. d. stats rådet frih. G. af Ugglas (ordförande efter lottning med grefve Henning Hamilton), ex peditionseekreteraren frih. A. H. E. Fock. grosshandlaren S. Warburg, prof. Hjalmar Holmgren, f. d. statsrädet grefve Henning Hamilton, kapten C. G. Hierta och öfver. stelöjtnanten E. G. Klingenstierna samt till deras suppleanter: generalmajoren O. Nor densvan, revisionssekreteraren A. Ustergrer och kommendören A. Adlersparre; styrelseledamöter vid lånekontoret i Göte borg: grosshandlarne Chr. Arwidsson och J. Olof Gren samt öfverstelöjtnanten C. O Os lan An