Aftonbladet – 17 mars 1873, sida 2

remlerministern i hans ställölng och oak-1 dt jag icke satt mig i förbindelse medle igot parti här i huset, får jag dock säga! tt jag skall fullgöra min pligt, när jag: kall rösta ja ellör hej angående dennalag. ag skall rösta nej mot en åtgärd, som! örekommer mig vidunderlig i sin allmänna !l; rundtanke, förderflig i de flesta detaljer ch utomordentligt intetsägande som prakskt lagstiftningsarbetel (Starkt och fortatt bifall från oppositionen.) GHladstonel: vårade sin motståndare i ett tal, som äfen varade i två timmar, och i hvilket han: nyo framstälde alla sina skäl till försvar ör den irländska universitetslagen. Blutlien yttrade premierministern iöke utan rö: else: Ått låta Irland vederfaras rättvisa ar efter mensklig förmåga varit detta paraments heliga verk! (Bifall; protest från ppositionen.) Sedan vi lagt hand på ploen, böra vi icke vända om! Låten icke en motvilligket, som inöter oss från deras ida, som vi vilja göra emot, hafva något nflytande på vårt beslut. Tåtom oss fortätta verket, såsom vi börjat det; låtom oss ned fast och beslutsam hand natplåna från agens område den sista — ja, jag tror att let är den gista — religiösa och sociala rättvisa, som Irland kan beklaga sig öfver. I det trontal, livarmed kejsar Wil 1elm den 12 dennes öppnade tyska riks: lagön, yttras bland annat: Det tyska fästlingssystemet måste nödvändigt underkastas n omorganisation, genom hvilken de stora raponplatsernas försvarskraft ökas, då dermot underhållandet af andra befästningar stället kan uppgifvas. De fordringar, som nvalidetrne från det sista kriget och de ines elterieinnade familjer rättmätigt ega, äfva inrättningar, som gifva en garanti för att dessa fordringar må bestridas at krigskostnadsersättningen utan något till skott af rikets ordinarie inkomster; Den för sex år sedan äntigna planån för marinens utveckling, som nu bragts nära sitt utiörande, måste i betraktande af de förhållanden, som sedan denna tid uppstått, och do erfarenheter; som vunnits, undörgå en för: ändring, som I äfven sjelfve bragt å bane i eder senaste session. I författningen är en allmän militärlag utlofvad, och den tyska Kärens utvidgning Har Hen ön sådan lag till, en nödvändighet. å grundvalen af värnepligtslagen och härens bepröfvadie institutioner skall den försäkra nationens försvarskraft om det utbildning, soi utlandör aflindas oss, och som gifver en garanti för ått Tyskland i fred skall kanna glädja sig åf dö skatter döt förvärfvar på det and: liga 8å Väl som det ekonomiska området. De prestationer, som mäste fordras af landet i händelse af krig, öch dö grunder, efter KVilka erbättning skäll giffas för dessa prestatiozer, skola likaledes underkastas et ny öck hömogen ordning möd hegaghände af de örfärenleter, såm gjorts under det senaste kriget. Gezom beslut, som fattades und-r den näst sista sessionen förbättrades riksembetsmännens vilkor: Brfärenheten här etellertid visat, att dö ansiag, söra då begärdes och af eder beredvilligt gäfvos, icke äro tillräckliga att reglera embetsmännens inkomster på ett sådant sätt, som riköts intresse kräfver. Samma erfarenheter tala lika starkt för en förbättring af officerarnes och underofficerarnes inkom: ster. Rikets gynnsämina fnänsiella ställ ning för det möjligt att uppnå dessa syften uian förhöjning af matrikularbidragen. Jag litar derför sä mycket mera på, att I icke skolen underlåia att gilva edert sam. tycke till de förslag, som i detta hänseende efter inhemtadt samtycke af förbundsrådet komma att föreläggas eder. Under dlskussionen i preussiska herfe hiäset om de af regeringen föreslagna modi: fikationerna i art; 15 och 18 af konstitutioven, hvilka, såsom vi förut omtalat, blefvo äntagna, yttrade konseljpresidenten grefve Roon: Jag har mottagit många förslag och petitioner från provinserna om Ätertagandet af denna ätgird; men jag nödgas gifva ett vägrands svar, så mycket mera som jag är djupt öfvertygad öm nyttan och nödvändigheten af detta förslag, hvilket af ser att förse oss med vapen mot verkliga faror. När insinuationer göras om att konun gen är emot den föreslagna lagen, finner jag mig berättigad att fråga, om sådana in sinuationer Ä våra motständares sida äro ridderliga och lämpliga vapen. Den evan geliska kyrkan är icke hotad. Det är icke riktigt att använda kyrkliga argumenter i diskusgionen om denna rent politiska åtgärd. Att misstaga sig är menskligt, och ministrarne äro icke ofelbara, men de äro full komligt öfvertygade om den: föreslagna Jlagens rättvisa. Jag hyser den tillförsigt att huset icke skall autaga amendementen, och jag anser att förslagets förkastande skulle, ätminstone för den nuvarande sessionen, undanskjuta allt lagstiftanåe rörande denna sak. Såsom bevis på med hvilken nödvändighet den närvarande situationen kräfver antagandet af i fråga varande förslag anförde grefve Roon ytterligare den hållning erkebiskopen af Posen, Ledochowski, intagit i förhållande till regeringen. Den halfofficiella Provincial-Correspondenz har en artikel, i hvilken framhälles motsägelsen mellan biskop Ledochowskis trohetsed till konungen och hans nuvarande motstånd mot konungens regering. Samma tidning förklarar, at: regeringen ämnar strängt upprävthålla sin förordning angående det språk, som skall begagnas vid gymnasiet i Posen. Hvarje lärare, gom fränträder denna förordning, gör det med risk att förlora sia plats. Underrättelserna från Spanien äro sedan några dagar öfvervägande gynnsamma för regeringen och republiken. Enligt det