Aftonbladet – 10 mars 1873, sida 2

larmån, har Första kammaren, utan votering, ) L som, enligt hvad de på officiös väg kungjorda grunderna för hans armeorganieaticn antyda, synes vilja ordna värt försvarsväsende utan att begära någon vidare öfSTOCKHOLM den 10 Mars. t d t Behandlingen af fjerde hufvudtiteln, om-8 fattande anslagen till landtförsvaret, lärer!P väl knappast i mannaminne hafva 24, uupit såle fredligt och stilla som ändelsen var i lör mn då denz., afdelning ar vtgiftsbudgeten Car till afgörande i kaftrarne. I synnertetifhade förhandlingarne en helt ovanlig karaktör inom Andra kammaren, der eljest armebudgetens höga siffror pläga väcka be tänkligheter och framkalla invändningar. Det välvilliga til Imötesgående, som uppenbarat sig redan inom st tatsutskettet, i det den kongl. propositionens allra flesta fram-! ställningar blifvit med ovanlig enhällighet tillstyrkta, gaf sig tillkänna jemväl inom Andra kammaren, hvars majoritet dermed tydligen ville visa sin erkängla mot en departementschef, som genom sina yttranden i statsrödet och inom kammaren förmenaj hafva afkunnat dödsdomen öfver indelningsverket såsom militärisk institution, och RAL KA At fra rna ning för armåns hufvadstyrka, beväring-n, än den ytterligt otillräckliga, som för närvarande bestås, Vid den enda punkt, i afseende å hvilken Andra kammaren, med den knappa majoriteten af 3 röster, nedsatte ett af statsutskottet tillstyrkt anslag; nemigen det till befästningarne vid Carlskrona, vändes icke heller de anmärkningar, som motiverade nedprutningsyrkandet, mot den nuvarande krigsministern, utan mot den förmenta otillförlitligheten i de äldre uppgifter och beräkningar, som gifvit anlednivg till riksdagens förut i ämnet fattade beslut, under det att åt den nuvarande krigsministern egnades artigheter och loford för den öppenhet, hvarmed han erkänt att förut beräknade tillgångar skulle blifva otillräckliga. Hela förhandlingen var, kort sagdt, en ny yttring af det hjertligt goda förstånd, som råder mellan den nuvarande krigsministern och Andra kammarens majoritet eller kanske rättare — då vi icke veta i hvad mån förhållandet är ömsesidigt — ett nytt vitnesbörd derom att den nuvarande hr krigeministern är den nämnda majoritetens förklarade skötebarn. Resultatet at kammarens beslut i afseende ä fjerde hufvudtiteln är, att under det öfriga delar af statsutskottets betänkandel blifvit bifallna, kamrarne stannat i olikal: beslut rörande följande punkter, hvilka följaktligen komma att blifva föremål för gemensamma omröstningar, nemligen: Till lön för en: militärbefälbafvare på Gotland, sedan denna post blifvit från landshöfdingebefattningen skild, har Andra kammaren, med 116 röster mot 50, beviljat ett årligt anslag af 7700 rdr, medan Första kammaren afslagit den härom väckta mor tionen. Till inlösen af persedlar vid Göta artilleriregemente och Gotlands nationalbevärings artillerikärs stamtrupp i följd af passevolangens upphörande derstädes, äfvensom till arvoden åt batterioch kompanicheferna, i afvaktan af ny lönereglering vid värfvade böviljat ett belopp af 90,000 rdr, hvaremot Andra kammaren med 95 röster mot 59 afIslagit detta af statsutskottet afstyrkta anslag. Till ridhusoch stallbyggnader i Kristianstad har Första kammaren, med 49 röster mot 33, beviljat 50.800 rår, men Andra kammaren afslagit beloppet. Till ridhusbyggnad å Carlsborg har Första kammaren, med 43 röster mot 30, beviljat, viljat den af K. M:t begärda och af statsutskottet tillstyrkta summa af 950,000 rår, men Andra kammaren, med 83 röster mot 80, nedsatt anslaget till 450.000 rdr. Slutligen har till uppförande af ett exercishus af sten för Lifgardet till häst blifvit af Första kammaren utan votering bifallet, men af den Andra, med 116 röster mot 50, afslaget ett begäråt anslag af 45,500 rdr. Den punkt, som i Första kammaren i Synnerhet var föremål för ett lifligt meningsbyte, var den rörande generalstabens orga .J nisation, mot hvilken åtskilliga talare uppträdde med ganska allvarsamma anmärkningar, ehurnväl de yrkade bifall till det begärda anslaget. På denna sida yttrade sig först grofve Lagerberg, som ansäg att organisationsförelageticke innehöll tillräckliga ga: rantier för att generalstabsofficerarne skulle få en lika god praktisk som teoretisk bildning. Han önskade att en kapten i geneb j ralstaben, efter t. ex. 5 ärs tjenstgöring derstädes, skulle kommenderas att tjenstgöra -I på sitt regemente såsom kompanichef1 eller 12 år. Vidare önskade han att de ekonomiska kartarbetena skulle flyttas från topoI grafiska kåren, som, då generalstaben blitver fullständigt ordnad, uteslutande behöfI ves för militära ändamål. Slutligen gjorde Ital. några anmärknviagar mot den allt för men Andra kammaren afslagit begärdt anI slag af 25,000 rår. Till fortsättande af bef ästningsarbetena ; vid Carlskrona har Första kammaren bestora makt, som vore chefen tilldelad, samt mot lönernas otillräcklighet. — Hr Abelin ansåg för den största olägenhet, som vidlåder den föreslagna organisationen, att generalstabsofficerarne äfven skulle räkna tur och befordringsrätt på sin kär inom armön, hvarigenom skulle uppstå oreda i befordringsväsendet och missaktning för förmanskapet, då befordringarna vid generalstaben i allmänhet ginge a lmänhot gingo mycket fortare an päregomen I fortare än påregemen