Aftonbladet – 5 mars 1873, sida 3

detil, omöjligön tillåtör ihig att tåla, att ens de mest berättigade misshagsyttringart fråh dublikets sida skulle beröfva mig mina elevers förtroende. Dessutom innebära dylika bifallsyttringar för den, de tillfalla, ofta nog en svår frestelse att inrätta sitt föredrag mera efter hvad som för stunden kan inverka bifallsyväckande på åhörarne. än efter hvad en stfängt vetenskaplig utveckling af ämnet kräfver, och lika kärt det derför skäll vara mig att emottaga hvarje yttrande af välvilja utanför lärosalen, lika bestämdt måste jag anhålla om att mai ej, inoni denna sal ljudligt tillkännager hvarken sitt bifall eller sitt misshag. Säker om att ingen af de åhörare, hvilka i åratal så trofast ha hedrat mina föreläsningar med sin närvaro och sålunda känna mitt väsen, skall missförstå detta yttrande, som vore det framkalladt af någon personlig stolthet eller dylikt; säker om, att ni alla skola förstå att jag härme endast önskar att upprätthålla mitt föredrags frihet och värna om Vetenskapeiis värdighet, Der jag att detta öppna uttalande ej måtte på något sätt störa det goda förhållandet mellan åhörarne och mig, och tackar ännu en gång för den visade välviljan, hvars tillvaro ändå talar högst i den uppmärksamt lyssnande tystnad, som under föredraget alltid har herrskat i derna sal, och som har varit min glädje och min belöning, sant öfvergår till mitt ämne.