Aftonbladet – 4 mars 1873, sida 2

verlet skulle måhända icke blifvit proklameradt; men genom lokala lagar kunde negern för den ringaste förseelse dömas till tvångsarbete. Den nu medgifna rösträtten hade kanske fortfarande blifvit negern tillerkänd, men genom en lokaltaxa på rösträtten skulle le flesta negrer ktinna urståndsättas att besagna denna politiska förmån. På så sätt kunde man praktiskt tillintetgöra alla de lagar, som utfärdats till skydd för negerbefolkningen, och utan tvifvel skulle man äfven så gjort. Hela samhällsutvecklingen skulle inom de forna slafstaterna steg för steg gå i en retrograd riktning, och hela den stora republiken inom en icke aflägsen tid iterigen blifvit hvad hon var före kriget Men allt detta kommer nu icke att ske. Negern och hans barn kunna nu, lika litet som hvar och en af den öfriga befolkningen, förtryckas af lokala myndigheter. Skolorna stå öppna för alla, och detta utan åtskilnad eller hänsyn till race eller färg, ålder eller kön. Alla äro likställiga inför lagen. Om än denna nu befästade samhällsordning för närvarande måste upprätthållas medelst maktspråk, skall helt visst känslan för den lagbundna friheten och allas lika rätt omsider ingå såsom ett väsentligt mo: ment i nationalkarakteren äfven hos sydstaternas befolkning, likasom förhållandet redan är och oafbrutet varit inom de norra staterna. Afvogheten mot dessa senare må vara hur stor som helst, frånkänna dem kan man dock icke att de äro den stora republikens hjerta och hufvud. Inom dessa stater började den första kampen för re publikens frihet, från dessa stater har re publiken erhållit sin industri, sitt skolvä sen, sin litteratur och hela sin lyftning i andligt och religiöst hänseende. Det val de norra staterna, som genom den sista stors striden tillkämpade fyra millioner slafva friheten samt för deras barn öppnade väger till upplysning och materielt välstånd. De är betryggandet af detta de norra stater nas arbete som nu vunnits genom Grant återval, och det är af denna orsak, son den 4 Mars 1873, den dag då presidentei återinträder i sin nya värdighet, bör mensklighetens annaler antecknas och till erkännas sin stora betydelse.