j utskottets förslag af riksdagen godkändes, anhöll I tal. om bifall sill detsamma. : Hr Casparsson ansåg, att utskottet vid motiveringen af sitt förslag gått tillväga enligt bakladdningsmetoden, der kulan går före krutet in i pipan. Hela utlåtandet utmärkte sig dessutom genom en -enkel värdighetoch tycktes grunda sig derpå, att förtroendet att få öv svenska folket skulle kännas så ljuft för det konungsliga hjertat, att det utplånade obehaget af att lida brist både på ljus och bränsle. Sedan tal. visat, att dylika framställningar aldrig rönt sympatier inom representationen, icke ens hos det gamla bondeståndet, anhöll han att den föreslagna nedsättningen, såsom varande, ur alla synpunkter betraktad, både oj dad och olämplig, icke måtte af kammaren eslutas. Hr Kils Pettersson yrkade bifall till utskottets mln likaså br Sv. Nilsson i Österslöf, som väl kände orsaken, hvarför bondeståndet vid det antydda tillfället visat sig så medgörli t. men ansåg det ogrannlaga, att nu derom påminna. Riksdagsprotokollen utvisade för öfrigt, att just inom detta stånd framställningar rörande nedsättning af det i fråga varande anslaget ingalunda saknats. Det vore dock icke här penningen. man i främsta rummet afsåge, utan möjligheten att kunna för framtiden skapa ett helsobringande exempel. 3 Hr C. Ifvarsson protesterade mot det mindre rg uti att med skämt behandla frågan eller att gå in i allt för obetydliga detaljer. Ng talarens Ae upprätthålles konungamaktens värdighet säkrast derigenom att konungen föregår sina undersåter i enkelhet och sparsamhet och han yrkade derför bifall till fö et, som väl ingen på allvar kunde påstå vara oberättigadt. Hr P. Staaff joker afslag å utskottets hemställan och trodde, att man härvidlag icke det ringaste borde fästa sig vid de åsigter. som blifvit af föregående representationer uttalade. , Hr Jöns Rundbäck och L. 0.-Larsson yrkade deremot bifall till förslaget. Statsrådet Bergström förstod icke, att frågan kunde sägas vara så grannlaga, att den icke skulle tåla vid att skärskådas. Om man då, utan alla förutfattade åsigter, företoge en opartisk utredning af saken, skulle man för visso finna att en nedsättning just nu vore mera än olämplig. Tal. fästade dessutom uppmärksamheten derpå, att, då utskottet föreslår civillistana bestämmande för den nu varande konungens regeringstid, följden blir den, att vid nästa tron. Ke jen icke finnes någon civillista alls intill dess riksdagen hinner votera. en ny. Yrkade bifall till anslaget, sådant det i K. M:ts proposition blifvit beräknadt. Hr Treffenberg, som slutligen tog ordet, sade sig göra det derför, att han ur konstitutionel synpunkt måste protestera mot hvarje försök af representationen att på eget bevåg göra nedsättning i de ordinarie anslagen. Genom votering bifölls, såsom redan bekant är, utskottets förslag med 125 röster mot 56.