Aftonbladet – 3 mars 1873, sida 3

Article Image
Strödda underrättelser. ——— Kommunikatio nsväsen. Det första kare på Atlantiska oceanen. När Robert Fulton hade gjort den vigtig: upptäckten att ångkraften kunde användas att sätta fartyg i rörelse, blefvo några små ångfar-. tyg för kustfarten byggda; men staten Newyork stängde för dem tillträdet till sina farvatten, stödjande sig derpå, att staten egde uteslutande rätt till detta slags sjöfart. För sjöfarten på de stora sjöarne begärde och erhöll Newyork en summa af 500 dollars, till dess högsta domstolen förklarade detta anspråk olagligt och åupjötarten på statens vattenområde öppen för alla. Å ngsjöfarten på oceanen bief nu en vigtig fråga, och trots dr Lardners olycksbådande Pprofetior funnos dock många personer, som hade en förhoppningsfullare åsigt i detta ämne. År 1818 fanns 1 Savannah det blomstrande, rika och företagsamma handelshuset Scarborough och Isaacs. Chefen för denna firma byste den fasta öfvertygelsen, att oceanen skulle inom en icke alltför aflägsen tid trafikeras med ångfartyg. Han begaf sig till Newyork, köpte der ett kort förat af stapeln gånget fartyg om 350 tons, bvilket ban till sin stats och fädernestads ära kallade Savannah-, och beslöt att dermed göra försök att utan segel färdas öfver oceanen. Det gällde blott att finna de rätte männen att utföra före-taget; han riktade sin uppmärksamhet på kaptenen Moses Rogers, en ytteret skicklig mekanikus. hvilken från början stått Fultons försök mycket nära, men icke var sjöman. En fullt erfaren och praktisk sjöman var nu af nöden, och en sådan men fanns i kaptenen Steven Rogers, Moses Rogers bror. Sedan den erforderliga maskinen blifvit levererad, ställdes -Savannahunder befäl af de båda kaptenerne, af hvilka den ene skulle sköta maskinen, den andre göra tjenst såsom fartygsbefälhafvare. Båda voro bland de oförskräcktaste och dugligaste män i landet på den tiden, och under deras ledning seglade fartyget till Savannah den 28 Mars 1819. Derna profresa aflopp ytterst lyckligt. Fartyget gick derefter till Charleston, och sedan det under sin korta vistelse der varit föremål för allmän nyfikenhet, återvände det till Savannah med Förenta Staternas president James Monroe omborå. Den 26 Maj samma år avträdde det sin första direkta färd till Liverpool och uppnådde denna hamn efter 22 dagars resa. I aderton dagar gick det för ångkraft. de öfriga dagarne begagnades segel, emedan man ansåg nödvändigt att spara på kolförrådet. Under resan öfver oceanen tilldrogo si några lustiga händelser, af hvilka vi här vi ja omnämna två. När YO under ånga närmade sig kap Clear, upptäcktes det af telegrafstationens tjenstemän. och desse inrapporterade till kommendersade amiralen i Cork, att ett brinnands fartyg var i sigte. Amiralen skickade genast ut en snällseglande, väl bemannad kutter för att lemna hjelp; men dess besättning förvånades icke litet deröfver. att, oaktadt alla segel tillsattes och det blåste frisk bris, fartyget icke kunde upphinnas. Sedan kuttern afskjutit flere kanonskott, stoppades maskinen. och det blef nu möjligt för kuttern att närma sig, Officerarne bjödos nu upp ombord för att granska och beundra den nya uppfinningen, Knappt hade ångfartyget gått för ankar i Liverpools hamn, aå närmade sig en båt med matroser i marinuniform under befäl af en löjtnant, och i befallande ton ropade denne till den första man, han såg ombord: Hvem är er herre? — Jag har ingen herre-, svarade amerikanaren. — -Hvar är er kapten då, sir? — sHan är under däck, sir., blef svaret. När engelsmannen kommit ombord, frågade kapten Rogers honom, hvad han ville, Öfficern svarade: Min kommendör vill veta, med hvad rätt ni för denna vimpel, sir? dervid med sin sabel pekande på den långa vimpel, som fladdrade från stormastens Vi Kaptenen svarade: I kraft af tillstånd a min regering, som är republikansk och tillåtit mig göra det. Officern anmärkte nn, att hans kommendör betraktade detta såsom en honom tillfogad skymt. och befallde amerikaren att genast taga ned vimpeln, emedan man, i fall detta icke genast skedde, skulle hjelpa honom dermes. Dotta tyckte yankeen gå för långt; Rogers befallde att taga ned vimpeln och i stället hissa en stor Blå flagg, en sådan, som föres af commodorerne i den amerikanska marinen och hvilken har lika rang med högsta fraden i den engelska marinen; derefter kommenderade han med bi röst, att varmvattensrören skulle göras i ordning. Denna befallning hade önskad verkan, ehuru någon sådan apparat icke fanns ombord; den morske löjtnantea och hans besättning darrade för sina dyrbara Jif. Den smälek, som de britiska HOstarne derefter öfverallt måste lida för det ye BILA lig då Då c ge att så snart som möjligt gifva sig u ex kryssning. SävAnnONe väckte stort Uppseende i Tiverpook fartyget besöktes at nap eterna, och när undesrättelsen spred sig om dess ankomst till London, skyndade statens RR embetsmän, aristokratien och många ansedda köpmän att få se det. Tjenstemännen voro mycket ifriga att un. lerrätta sig om dess snabbhet, kurs och dastinationsort. På åtskilliga håll hade misstanke u; stått, att fartyget hade till ändamål att befria Napoleon, som då satt fången på S:t Helena, emedan hans bror Jeröme hade utfäst en batydlig summa för hans befrielse. Det bevakades lerför sorgfälligt af den britiska regeringen; krigsfartyg poaterades på åtskilliga stationer, och först när detta var gjordt, fick Savannah:emna Liverpool. Det gick till Kjöbenhavn, Stockholm och derpå till tersburg, och hade Pn, men också blott ex enda passagerare ombord, ord Lyndock, som var så förtjust öfver fartygets konstyaktion, att han gaf alla skeppsofficerayne betydliga skänker. id ankomsten till Petersburg besöktes fartyget at hela hofvet, som gen en färd till Kronstadt TRE rom ess snabbhet och användandet ef ångkraft, Kejsaren var så belåten med resultatet, att han öfverhopade officerarne. med de utsöktaste arugbeter. De blefvo inbjudna till en revue, som kejsaren personligen höll med mer än 80,000 man ; en fregatt af första rangen gick af stapeln och fördes till Kronstadt för att visa amerikanarne len ryska skeppsbyggnadskonstens framsteg. Kej. saren uppmanade kaptenen Rogers att med sitt fartyg stanna qvar i RR amt erbjöd hoRR RAT NR RV er KO

3 mars 1873, sida 3

Thumbnail