Aftonbladet – 27 februari 1873, sida 3

insändaren borde dock halva kännät af vår ganska tydliga fråmställning finna att här alldeles icke är fråga om några insinuationer samt att bevis ingalunda saknas förl den åsigt, som i Aftonbladet framstäldes. Den åsigten är för öfrigt icke th persons? utan ett stort antale, : Insändåren har behagat, lika omotiveradt töm han framställt allt det öfriga, påstå, det Aftonbladet försökt nedsätta de vetenskapsmän, som åtagit sig det ganskå svåra föreläsningsnppåraget. Detta har Aftonbla: det icke gjort, IDen förfiutnå veckan för den 18 dennes läses med tydliga ord: Pmot föreläsningarne i och för sig har jag visst icke något, liksom jag aldrig beklagat mig öfver andra populära föreläsnintenskapliga, må väl ingen kunna kalla dem, Jag hade tänkt att dessa föredrag skulle maten, som bjudes herrar och fruntimmer, hvilka önska fördrifva en ledig stund på ett angenämt sätt och som icke hvar enda afton kunna gå till teatern. Tro icke att jag härmed vill säga något ondt om dö herrar veckan, De kunna sannolikt icke göra annat än det, hvarom de blifvit anmodade, och de känna vara mycket käönskapsrikä, myc: men huru de skola tillgodogöra sig denna lämplighet inom de gränser, som blifvit för dem utstakade, är svårt attinse och på sam: ma gång huru ei skara studenter skall kunna garala sig omkring dessa föreläsare. Det måste dock väl vara afsigten med en högskola ? Kan detta kallas för ett försök att nedsätta herrar föreläsare? Den som vill läsa uppsatsen rätt, måste finna, att det icke är föreläsaren, som ogillas, utan det sätt, hvarpå högskoleföreningens styrelse ansett sig böra anordna föreläsningarne. Vi hadei det längsta trott att de nu pågående föreläsningarne icke skulle anses som en verklig början till högskolan, utan exdast som ett medel att befrämja möjligheten af högskolans snara öppnande, och det var också derför som vi i Den förflutna veckan den 18 dennes förklarade oss icke betrakta saken sågar, men högskolemessiga. det vill sägä veblifva något stadigare än den vanliga lösal föreläsare, som tppträdde. i den förflutnal ket vetenskapliga till och med samt i allt således lämpliga till verkliga högskolelärare, som annat än något förberedande, i synnerhet för att skaffa penningar till högskolefonden, Efter att hafva läst den insända artikeln i N. D. A. samt efter att från en af föreläsningskomitns medlemmar hafva hedrats med ett särskildt bref i ämnet finna vi nu, till vår synnerliga förvåning, att de pågående föreläsningarne verkligen äro ämnade att anses som början till högskolan samt att denna säledes nu skall anses vara öppnad. I så fall mäste vi upprepa hvad vi senast yttrade : Önskligt vore emellertid att vederbörande läte allmänheten få veta, huru de verkligen tänkt sig frågans ändamålsenligaste lösning, eller åtminstone tillkännagåfve, att de alldeles ickel tänkt så långt fram i tiden, utan anse detta vara en kommande omsorg. Detta vore san-. nerligen en skyldig uppmärksamhet mot den allmänhet, som ganska lifligt intresserat sig för företaget och dertill skänkt samt till en del äfven förbundit sig att fortfarande skänka betydliga bidrag. Om insändaren i N. D. A., hvilken under tecknar åhörare af Stockholms högskoleföreläsningar, är berättigad att uppträda på styrelsens och föreläsningskomit6ns vägnar,: känna vi icke, men han har dock lemnat en vigtig och för en blott åhörare om mycken kännedom i saken vitnande upplysning, nemligen att prof Dietrichson skall hålla icke tio, utan fyrtio föreläsningar. Det gläder 088 på det högsta att erfara, men det var väl omöjligt för oss, liksom för hvarje annan i styrelsens och komitens hemligheter oinvigd, att veta, I annonserna om föreläsvingarne står tydligt tillkännagifvet tio föreläsningar . i estetik, men det borde alltså stå fyrtio. Huru kan allmänheten ana att tio skall läsas för fyrtio? Hvarför tillkännager styrelsen icke sådant? Men skola också de öfriga siffrorna läsas annorlunda än de stå tryckta? Är siffran 3 för de astronomiska. föreläsningarne också ungerkastad kommentarier? Skola de fyra föreläsningarne i fornkunskap anses utgöra l: åtminstone början till en vetenskaplig kurs eller är hela kursen med dessa fyra afslutad? Ämnar styrelsen icke anordna några föreläs-ningar i politisk ekonomi? Det vore onekligen af stor vigt att allmänheten fick veta något derom. Eller skall man kanske nöja sig med det sväfvande tillkännagifvandet, som insändaren i N. D. A. anser sig böra göra, att föreläsningskursernas korthet både kan och skall hjelpas, när det visat sig hvad intresso man kan påräkna af allmänbeten. Har allmänheten kanske icke redan tillräckligt visat sitt intresse? På hvad sätt skall detta intresse ytterligare dokumentera sig? Månne genom att fylla föreläsningssalen hvarje gång föredrag der hålles? Detta borde dock icke kunna fordras, i fall vederbörande tänkt sig föreläsningarne vetenskapliga och ej populära. Det är icke för allmänheten som högskolan upprättas, utan för dem som vilja bedrifva verkliga studier. Men det är just olyckan att detta tyckes helt och hållet förbises af dem hvilka hafva med högskolans organiserande att sköta. Man borde dock kunna fordra, att de som åtagit sig högskolans sak skola inse, det frågan icke gäller, huru vida de som önska höra populära föreläsningar skola infinna sig, utan att saken må bedrifvas så, att den blefve nyttig för ej blott hufvudstadens, tar Äl Tarm RR RR RR