Aftonbladet – 27 februari 1873, sida 3

Du är min guvernant; tror du att jag skall lyda dig? Det är det vi skola få se.s Tror du kanske att jag skall kyssa dig? Underligare saker än så ha händt i verlden. Mer och mer förundrad och nyfiken närmade sig barnet Meta och ryckte i hennes klädning. Meta vände gig mot henne, öppnade sina armar, och ögonblicket derefter, likasom öfvervunnet af en ljuf magnetism, låg barnet i hennes knä och sade till henne: Hvad har du på venstra kinden? Det kallas en skönhetsfläck., Ändå är du iate så vacker som mamma; men du ser god ut. Efter tre minuter sof hon med gammanknäppta händer, under det hennes guvernant leende betraktade henne. Det varen vacker grupp; jag har bevarat en croquis deraf. Meta steg upp för att bära barnet till dess säng. M:me de Mauserre ville hindra henne derifrån och föreställde henne att det var barnpigans åliggande. Tillåt mig, min fru, svarade hon med sin milda stämma; man skulle kunna väcka benne, då man afkläder henne; det är bäst att jag är närvarande. Hon gick ut med sin börda, åtföljd af fru de Mauserre, som i förbigående sade till mig: Hon är charmant. Skrif snart tiller vän!och tacka honom för den skatt, han skickat 0s5. Efter en qvarts förlopp kom hon in med ett bref, som mademoiselle Holdenis:haft med sig och hvilket var affattadt i följande ordalag: Högt ärade herre! Förluster och svärigheten att underhålla min talrika familj tvinga mig att skiljas från det dyrbaraste jag eger i verlden. Det är