Aftonbladet – 25 februari 1873, sida 3

äfven här på det jemförelsevis lägre stadiet. Latinet kan icke behöfva blifva obligatoriskt uti en kandidatexamen, om K. M:ts förslag till läroverkens reorganisation antages af riksdagen, ty dess förekomst på skolans lägre stadium blir då för obetydligt, att det skall vara nödvändigt för hvarje kollega att kunna undervisa uti latin Man talar så mycket nu för tiden om att höja reallinien i skolorna, men man synes långt ifrån att ha träffat det enda suveräna medlet härför och längt ifrån att ha funnit den verkliga orsaken till denna linies låga ståndpunkt jemförd med den klassiska liniens. Gifrättigheter åt dem som genomgått reallinien. Afskaffa latinet uti någon enda af de akademiska examina, gör t. ex. nu en början med filogofie-licentiaten och filosöfie-kandidaten, och man skall få se huru reallinien in: om kort kommer att utbildas, så att den blir fallit jomngod med den klassiska. I starka färger ha vi sökt att skildra de faror, som hota värt lands vetenskapliga bildning genom den kungliga förordningen af. den 16 April 1870; att dessa färger dock icke äro för stärka, deri skall den sakkunnige och fördomsfrie läsaren af vår uppsats säkert gifva oss rätt. Universitetens angelägenheter äro något, gom sällan tager tidningarnes och den stora allmänhetens uppmärksamhet i anspråk. Denna är för mycket upptagen af de inre och yttre politiska frågor, som fylla tidningarnes spalter, för att annat än undantagsvis riktas på det som vid universitetet föregår. Denna gång äro dock de faror, som hota universitetets bestånd såsom vetenskaplig institution af så allvarlig och hotande art, att vi hoppas att tidningar och allmänhet skola göra ett undantag och skänka desamma den allvarliga uppmärksamhet, de utan allt tvifvel förtjena. vt