Aftonbladet – 25 februari 1873, sida 2

de, som uppfunno äktenskapet, mycket väl hvad de gjorde. Vi kommo öfverens om att några måna der derefter träffas i Madrid, der jag hade för afsigt att studera målarkonstens gud, Velasquez, af alla målare, som någonkin fannits till, den mest komplette. Jag ebaucherade i Madrid en tafla, om hvilken myc ket blifvit ordadt och som föreställer Boab dil, den siste mohriske konungen, i det ögonblick han säger farväl till Granada. Då vi skulle skiljas åt, yppade mr de Mauserre för mig sin önskan att återse Frankrike och att slå sig ned på en egendom, som han egde i Bugey i närheten af Cremieu; denna förtjusande egendom hette Charmilles. Min måg är en mycket aktningsvärd man, sade han till mig, men något kantig på ytan och har inte kunnat förlåta mig hvad han kallar mitt snedsprång. Han fordrade länge att min dotter skulle afbryta all förbindelse med mig ochloaktadt han sedan tilllåtit henne gkrifva till mig, skedde det dock blott på det vilkor, att hon aldrig skulle nämna fru de Mauserres namn i sina bref och låtsas helt och h.llet ignorera, att hon funnes till. Det skulle vara hårdt för mig att bo i deras närhet, utan att få se dem hos mig och ännu svårare skulle det vara för min hustru; man fogar sig i ensamheten, men man vänjer sig aldrig vid isolering. Om ni lyckades blidka min mågs bistra dygd och åstadkomma ett närmande mellan oss, skulle ni uppfylla en af fru de Mauserres käraste; önskningar, på samma gång jag skulle vara er på det högsta tacksam derför. Jag reste, efter att ha åtagit mig detta ömtåliga uppdrag, Jag fann i fru VArci en värdig dam, hos hvilken min sak redan på förhand var vunsen. Hon bråddes på sin far, mön på ein far i stiltje. Mr åd Mau