Aftonbladet – 19 februari 1873, sida 3

ALOTZICIALS IOTSIAg. RBIKSDAGEN Om åtgärders vidtagande för bevakande af stätens rätt och fördeli afseende ä de egendomar i Norrbottens län. som för närvarande innehafvas af det engelska bolagetThe New Geilivara compåsny limited-. Motion af hr Joh. Rutberg. Vördsamt får jag härmed: fästa riksdagens uppmärksamhet å några missförhållanden inom Norrbottens län, hvilka böra afhjelpas, så framt statens fördel och länets framtid ej skola åsidosättas till förmån för enskildt och utländskt vinstbegär. Det är bekant, hvilken stor utsträckning Norrbottens län eger, samt att inom länet förekomma stora malmoch skogstillgångar äfvenso; odlingslägenheter, hvilka senare, synnerligen fö jängsodling, ega ansenligt värde, om lättade kommunikationer i framtiden bereda förmånlig afsättning för. ladugårdsprodukter; men det torde ej vara allmännare kändt huru rika skogstillgån: gar, utan fördel för staten, upplåtits åt enskilda Perser samt utgjort och Ttgöra föremål för en örödelse, som bedrifvits och bedrifves med en i förhållande till skogens stegrade värde ökad ifver; icke heller torde det vara kunnigt för invånare i sydligare delar af riket, hvilkas representanter åt Norrbottniska förhållanden egnat en inom det nordligaste länet med stor tacksamhet erkänd omsorg, hurusom — till skada för det allmänna och för Norrbottens läns inbyggare — sistnämnda läns uppodling förhindrats i ändamål att bereda bergshandteringen en förkofran, som visserligen hade varit önsklig, men dervid valet af medel visat sig felaktigt, för syftemålet overksamt, förlustbringande för staten och menligt för länet. Nämnda missförhållanden hafva till betydlig del uppkommit derigenom att utik. kungörelsen af den 20 Nov. 1741 blifvit stadgadt, att hvar och en, af hvad stånd han varara månde, som ville uppodla något ödesland tilll åker och äng i Westerbotten (som då äfven innefattade Norrbottens län) skulle i everldiga tider få njuta och besitta detsamma under frälsemannarätt och derjemte i 110 år hafva frihet för allt sitt folk från all personlig afgift samt dessutom 50-åris frihet från all hemmansafgift, efter hvilka fr hetsårs förlopp allenast skulle utgöras de utskylder, som åtfölja frälsehemman. Likväl har inom Norrbottens län denna förmån icke kommit hemmanen till godo, emedan det stora flertalet bland hemman är af kronoskatte natur. Med behörigt tillstånd anlades å kronomarken hemman, dertill eganderätten tillhörde K. M:t och kronan, men efter fullgörandet af föreskrifna byggnadsoch odlingsskyldigheter hafva samma hemman blifvit inlösta till ronoskatte . och ytterst sällan torde hafya inträffat, att någon hybyggare, som verkligen åsyftat jordens uppodling, fått sig besittningsrätt upplåten på de i förenämnda k. kungörelse bestämda vilkor, som förefalla att vara tillkomna mera i syftemål att befrämja deras intressen, som kände hvilken oerhörd, ehuru svåråtkomlig rikedom länet eger i sina malmoch skogstillgångar, men för ändamålet ansågo nyttigt att få sig stora landsträckor upplåtva I det så litet kända och då så litet värderade Norrhotten. Till ett sådant äntaägande synes skäl förefinnas dernti att, genom i afskrift bifogad k. resolution af den 20 Aug. 1753, uppläts till kaptenen och professoren J. Meldercreutz rättighet ätt emellan ule och Kalix elfvar, emellan hvilka afståndet ir omkring 8 mil, från Meldersteins bruk till Gellivara malmberg samt 3 mil derofvanom, upptaga och bebygga alla derinom befintliga, till bemman tjenliga . lägenheter, således en landsträcka af omkring 120 Jikaledes uppläts åt majoren G. W. Pålmstruck genom ibetsbret af den 8 Maj 1775, äfven i afskrift bilagdt, ett distrikt i Piteå socken emellan Piteå och bule sockengränser, omfattande ett amråde pf omkring 25 qvadratmil, Vid dessa öfverlå : telser fästades visserligen de uttryckliga vilkor, utt den till odling tjenliga jorden borde utsynas : och lägenheternas odling och bebyggande deretter verkställas inom föreskrifven tid; hvilka vil) kor i många fall ej hafva blifvit follgjorda, 1 Genom nämnda frikostiga upplåtelsor at : Lans jord torde hafva älsötts att Vetrygga fram säng åt bergshandteringen; men densamma vaun i någon ansevlig utveckling förr än den upplåtna jorden förvärfvades af bergstådet frin, ä. 3. Hermelin. De så kallide Gollivara-verken, vilken benämning då uppkom, dels förbättrades, lels nybyggdes under hans besittningstid, jord: