Aftonbladet – 19 februari 1873, sida 3

sammanträde uppskjuten fråga, så lydande Då erfarenheten visat, att det sätt, hvarpi nötboskapen för närvarande transporteras på jernvägar och ångbåtar, menligt inver kar på djurens saluvärde, frågas: hvilka åt gärder böra vidtagas till förekommande a! dervid förefallande menliga! förhållanden ? I denna fråga yttrade sig endast grefve Hugo Hamilton och frih. Hermelin, båda erkännande, att det sätt, hvarpå den expor. terade boskapen för närvarande behandlas, lemnar mycket öfrigt att önska. Den sist nämnde tal. hade noga studerat det öfver klagade förhållandet och kommit till den öfvertygelse, att det icke endast är under färden öfver hafvet och på de utländska jernvägarne, som en omild behandling kommer boskapen till del. Denna börjar ofta nog vid första dagsmarschen från hemmet och har till följd, att djuret, som sedermera under den 7 å 8 dagar länga resan äri saknad at tillräcklig föda och vatten, kommer fram till marknadsplatsen i ett alltför miserabelt skick, för att kunna betinga något högre pris. Man hade dock avledning hoppas, atträttelse i det beklagliga förhållandet skall vinnas, sedan uppmärksamheten blifvit en gång derpå riktad. Såsom ett glädjande tecken anfördes, att man i Göteborg lär vara be: tänkt på att bilda ett bolag, som medelst svenska ångare, enkom för ändamålet konstruerade och inrelda samt försedda med svensk besättning, skulle besörja transporten af för export från denna hamn afsedd boskap. Slutligen anteckna vi, att akademien på grund af styrkt sjuklighet beviljade sin sekreterare, professor Årrhenius, 8 månaders tjenstledighet och kommer hans tjensteåliggande att under tiden delvis uppehållas af sekreteraren hos Stockholms läns husbållningssällskap, frih. Hermelin.