Aftonbladet – 15 februari 1873, sida 3

Article Image
il narpa, Die: ceb ernhatlligt besidtet, all des vidare-bzbandling skall ske nästa mända den 17 Febrnuari. LITTERATUR-TIDNING. Eznebhåll: Koy, Om de medicinska studierna. — N: bleus, Den filosofska forsiningen i Sverige från sh tet af adertonde århundradet — Forssell, Svens Tidskrift, — Litteraturoch konstnotiser. Om de medicinska studierna och den med cinska vetenskapliga ve:ksamheten i vår land. Tal vid nedläggandet af: ordfö randeskapet den 5 Okt. 1871 af prof Axel Key. (Aftryck ur Svenska läkare sällskapets: handlingar, Norstedt Söner.) Som kändt är, afvaktar frågan om de medicinska undervisningen i vårt land fö närvarands sitt afgörande hos de högst: myndigheterna. Det i flere afseenden märk liga föredrag, hvarpå vi här önska att fä sta uppmärksamheten, gjordes för någ månader sedan för allmänheten tillgänglig uti Svenska läkaresällskapets handlingar. V önska. på det varmaste, att vederbörande mi tåga kännedom om detta attalande, som vis serligen icke är disekt eghadt åt-den s. k medicinska frågan, men dock berör åt ski!lig:, som dermed står i sammanhang. Förf. frågar sig till en-början; om-sven ska läkarebildningen i almänhet står i ful proportion till den lårga tid, som de medi cinska examensstadierna hos oss kräfva, och i fall så är, om ej en förkortning i studii tiden vore önsklig och äfven möjlig att ge nomföra. Med en rik erfarenhets omdömes skärpa och vältaligbetens hela. värme åda galägger förf., att den nämnda -tillbörligs proportionen icke är befintlig, att trots svenska läkarebildningens onekligen höga ståndpunkt en oförsvarlig misshushållning med tid eger rum under studiiperioden detta till följd af i vissa fall orimliga exa mensfordringar samt brist på en af lärarne tilbandahållen god studiiplan för de unge. Åtta till nio år räcker i allmänhet den me dicinska studiitiden hos oss, fyra till fem ij främmande land. Men den medicinska bild ningen hos en läkare, som fullbordat sina studier enligt svenska fordringår, kan dock ingalunda sägas vara nära dubbelt öfver lägsen den läkares, som i annat land slutat sin kurs på fyra eller fem år. Ett sådant påst ende vore, enligt förf:s åsigt, ett groft sjelfbedrägeri. Är nu förhållandet sådant, då medföra ju de medicinska studiernai Sverige en förlust af tid utan nägot utbyte af mot svarande större vetande och skicklighet, ett i bög. grad beklagligt och betänkligt förhållande, som bör kunna afhjelpas, och som mäste afbjelpas, om man ej v:ll bortspilla de friskaste krafterna. Vi få ej slösa med ungdomens bästa kapitals, utbrister förf. med ädel värme, med mången ynglings enda tillgång — hans-egen ungdoma. Förf. öftergår. efter de inledande betraktelser, af hvilka vi nu gifvit.en bopträngd framställning, till en granskning af de olika examina samt möjligheten att för hvar och en af dessa förkorta den nu vanligtvis använda tiden. Den tmedico-filosofiska examen tages i Upsala i allmänhet på ett till två år, och nägon förkortning i denna tid synes icke erforderlig eller ens nyttig, alldenstund den allmänbildning, den blifvande läkaren härunder förvärfvar, säkerligen kommer honom till nytta framdeles. Men ett af de s. k. tvångsämnenpa i den medico-filosofiska examen borde, enligt hvad förf. med styrka betonar, ovilkorligen utstrykas ur raden af dessa, och det är latinet. Det synes väl ock för hvarje opartisk betraktare, som om fordringarna, sådana de nu äro i maturitetsexamen, skulle vara för detta ämne alldeles tillfyllestgörande. Långt bättre, än på Livius, Cicero, Horatius och stilöfningar, kunde den blifvande läkaren använda sin tid på vidgade studier i naturvetenskaperna, framför allti kemi och fysik. Ej heller torde väl mänga vilja bostrida förf:s åsigt, atv t. ex. teoretisk filosofi, med lämplig begränsning till en öfverblick af filosofiens historia, skulle långt bättre försvara sin plats än latinet. Detta om universiteten i Upsala och Lund gemensamt. Vid den sistnåmnda högskolan eger emellertid den upp penbara orimligheten räm, att medico-filogofiska examen ännu i medeltal kräfver vid pass tre ärs tid. Frågar man efter orsaken till ett sådant förhällande, så får man till svar: bristen på all studiiplan för denna examen, på handledning vid studiernas bedrifvande, på tillfällen till privatkollegier, och derjemte alldeles för öfverdrifna fordringar i vissa ämnen, framför allt i botanik, som ensamt för sig lär taga i anspråk minst ett halft år — d. v. s. hälften af den tid, som i Upsala ofta användes på hela examen, Om i synnerhet botaniken i Lund inkräktar för mycket på medico-filosofiska examen, så anser förf., att kemien tager i Upsala väl mycken tid i anspråk för medicine-kandidatexamen, till en del beroende derpå, att analytisk kemi, besynnerligt nog, der ej fordras till den förberedande avaman Mad wad bamkhinatian I abmdl

15 februari 1873, sida 3

Thumbnail