Aftonbladet – 14 februari 1873, sida 2

Som införandet af en republikansk styrelse i Spanien är dagens stora tilldragelse, torde några biografiska notiser om de mest framstående männen uti denna styrelse icke sakna intresse för våra läsare. Den nye konseljpresidenten Figueras är en af de förste, som i Spanien uppträdt såsom förkämpe för de republikanska idgerna, Redan år 1850 blef han, vid 25 års ålder, medlem a kongressen, der han då stod alldeles ensam med sitt program, Efter militärrevolutionen år 1854, då nya cortes inkallades för att gifva riket en ny författning och då Isabellas krona ieke satt mycket säker, röstade han jemte 19 andra deputerade mot monarkien. Efter Isabellas störtande var han år 1869 en af ledarne för den 70 man starka republikanska minoriteten i de konstituerande cortes. Han var då redan sedan lång tid känd såsom en skicklig advokat och åtnjöt allmän aktning till följd af sin redbara karakter, på hvilken icke ens hans ifrigaste motståndare kunde kasta någon skugga. Med grundliga kunskaper i sitt fack förenar han en i Spanien mindre vanlig allmän bildning och en sällspord skick l lighet i den parlamentariska debatten, der han mindre utmärker sig genom blomster. rika och på bredden gående föredrag, än genom korta och träffande, rakt på saken gående anmärkningar, anspelningar, falla af fin ironi, och fyndiga repliker. Ingen af de republikanske talarne var så fruktad af mo narkisterne som han; ty han förstod att med en sällsynt själsnärvaro upptäcka och blotta hvarje svag punkt hos mot ståndaren. Uti kampen mot den monar