Aftonbladet – 11 februari 1873, sida 2

STOCKHOLM den 11 febr. i : Den franska författningskomitens tvennel! senaste möten hafva haft ett störreintresse! än de förut hållna, derigenom att republi-! kens president begge gångerna varit närva-! rande vid mötena och utförligt uttålat sig: om det af utskottet ätafbetade lagförslaget.) Thiörs tal vid dessa tillfällen hafva kanske icke så mycket varit bestämda för komiten som för allmänheten, ty tvistefrågorna möllan presidenten och kemiten Hafva under de långvariga förlandlingarna blifvit så allsidigt belysta, att icke något tvifvel om deras natur och väsende kan vara rådande. De invändningar, Thiers gjort mot utskottets lagförslag, angå företrädesvis tre putkter: För det första önskår hän ätt on diskussion i nationalförsäamlingen, i hvilken han tagit del, skall kunna afslutas under hans närvaro, Komiten vill emellertid, såsom bekant är,-att förhandlingarna gohast skola afbrytas, sedan prösidenten talat, för att med uteslätande af honom kunna äterupptagas följande dag, För det andra är Thiers oense med komiten angående väraktigheten af det suspensiva veto; under det komitön blott bestämmer en kort tid i denna riktning, begär hon att det skall utsträtkas till åtminstone två månader. Mest oense med Thiers är dock kömiten i frågan om presidentens deltagande i förhandlingar rörande interpeliationer och petitioner. Thiers gör anspråk på att alltid och under alla förhållanden ega rätt att deltåga i diskussioner, som röra utrikespolitiken; men med afseende på inre frågor begär han blott att få yttra sig, då ministerrådet finner att diskussionen faller änder synpunkten af den allmänna regeringspolitiken. Enligt Thiers önskan skall det sålunda vara ministåren, som afgör denna fråga, men utskottet håller på att afgörandet skall öfferlömnas åt nationalförsamlingen, och detta utgör tredje tvistebunkten mellan presidenten och utskottet. Då nu presidenten fåsthåller sin personliga uppfattning af de anförda tvistepunkterna, utan att göra den minsta efter: gift af väsentlig betydelse, 5å fråmgår häraf, att förhållandet inellan honom och utskottet är mycket spändt. Hans tal vitnar om, att han betraktar sin myndigbet som sidoordnad med nationalförsamlingens och att han åtrår ett visst spelrum för aftt in flytande. Utom de ofvan änförda tre frågorna finnas derjemte två andra, som stå på komitöns dagordning och om hvilka presidenten äfven uttalat sig: upprättandet af en första kammare och införandet af en valre: form, Af dessa är det isynnerhet det sistnämnda, som måste väcka intrössö, ty det kan näppeligen förhekas att den allmänna rösträtteh varit en faktor af ödesdiger be tydelse i Frankrikes nyaste historia. I Frankrike inträder velrätten med det tjuguförsta året, men presidenten har påpekat det önskliga deruti, att det tjugufemte året bestämdes söm tidgräns. Han har för motiverändet af sitt förslag hänvisat till arm6lagen, enligt hvilken ingen tjenstgörande soldat får utöfva valrätt. Om nu, sade han, den kraftigare delen af dev uppväxande ungdomen, som skall göra fyraårig tjenst under fanorna, Wåste afstå från denna rätt, så förefaller det mig billigt, att den också bör undandragas dem, som icke äro soldater. Vidare har. Thiers begärt, att valrätten blott skall utöfvas af den, som uppehållit sig ett år i arrondissementet, och slutligen föreslår han lokaliserandet af valet, under upphäfvande af scrulin de liste eller skriftlig omröstning. Med detta förslag afser Thiers, att rösterna icke längre skola afgifvas i departementeng hufvudorter, utan att hvar och en kan afgifva sin röst, der han befinner sig. Om detta förslag går igenom, skall valprocedu ren bli mycket enklare än förr, och det skall bli möjligt för alla valmän att taga del i valhandlingen, nnder det för närvarande många icke ha medel eller äro benägna att resa till den stad, der valen företagas. Innehållet af det tr ontal, hvarmed en gelska parlamentets session för i år den 6 i denna månad öppnades, meddelas nu af utländska tidningar. Såsom vanligt gifver detta dokument först en öfversigt af det britiska rikets förhållanden till utländska makter, hvilka framställas såsom öfverallt vänskapliga och gynsamma. Efter att ha vidrört engelska regeringens bemödanden för undertryckandet af slafhandeln på Afrikas östra kust och de underhandlingar som för detta ändamål inledts med sultanen af Zanzibar, uttalar drottningen sin tacksamhet mot kejsaren af Tyskland och skiljedomstolen i Geneve för den möda de gjort sig för att bringa San Juanoch Alabamafrågorna till lösning. Derefter uttalas den förhoppningen, att regeringen snart skall kunna meddela parlamentet, att det nya handelsfördraget med Frankrike blifvit ratificeradt. Sedan Alabamafrågan blifvit undanröjd har Englands utrikespolitik fått en ännu mera afgjordt fredlig karakter än förut, och trontalet bär prägeln deraf. Den iakttagelsen, att afståndet mellan de båda europeiskasiatiska rikenas maktsferer genom KRysslands framsteg i Mellanasien alltmera min. skas, och att till följd deraf det britiskindiska rikets förhållanden till grannländerna kunde komma att Störas, har naturligtvis icke undgått engelska regeringen; men det är icke nu först hon egnat sin uppmärksam het åt denna sak, utan hon började redan för tre år sedan, då lord Clarendon stod i spetsen för utrikesangelägenheterna, underhandlingar härom med Ryssland. Denna skriftvexling vill hon .nu förelägga parlamentet, och. hon hyser det hoppet, att de båda makternas sträfvande att komma till enighet angående Afghanistans besittningar, skall stärka tillförsigten till fortfarandet af de fredliga förhållandena till Ryssland. Afghanistan ligger såsom en rs OTTAR AN 1 SAGA ARAAE