Aftonbladet – 6 februari 1873, sida 2

——- ————z -8 S 8 X 2 X 1 2 ---X ? -?X -—— 5 H:00115N 5! ljsserna och hon trampade på blommorna med en ponehalapt värdighet, som skulle de endast funnits till för att få den äran att dö under hennes fötter. Ludvig XV log med välbehag å hennes infall och afbidade tåligt den tid, då hon skulle behaga uppträda på hans privata teater; allt hvad Paris af manligt kön egde utmärkt och förnämt öfvergaf villigt Versailles betitlade skönheter för att kasta sig till den sjelfkrönta Parisdrottningens fötter. Ingen vågade höja sin röst emot: henne, alla som icke lofsjöngo måste tiga, hvad var väl den bleka, fromma Marie Leczinska i jemförelge med den souveräna, af ingen rivaliserade Thargålie Dumarspis. Fulländadt skön var hon onekligen, der hon nu satt framför sin spegel i omnipotensen af fägring och koketteri. Hennes ynnest och tyc: ken voro så omvexlande och korta som fjärilarneg bland blommorna i Trianon, Åh, god dag, du har ju inte sett henne förut halfidiot,; jag vill våga femtio lonisdorer att på den dimmiga ön inte finnes nå: gonting jemförligt med henne, utropade en af Thargelie Dumarsais beundrare, markis de la Thorilliere, då han helt oväntadt mötte en af sina gaiala vänner, monsieur le Chevalier de Tallemont des Reaux, hvilken dagen förut anländt till Paris. Henne — hvem? Jag har inte på sex år varit i Parls, hvad skulle jag väl då kunna veta om dess idoler, väl ibågkommande att de vexla för hvarje timme. Det är sant, men gode Gud! att inte känna la Dumarsais! Det måtte vara förfärligt att nödgas begrafva sig så lång tid i det tråkiga Britannien! Såg du henne inte nu uti Richelieus vagn? i Nej, jag såg blott ett elegant ekipage, som ä! mängden betraktades med så ny