Aftonbladet – 5 februari 1873, sida 3

i Stockholm. Juryns beslut har sålunda utfallit i enlighet med det af Björck, Wieselgren och Linhult afgifna yttrande. Göteborg den 19 Dec, 1872. A. W. Björck. Joh. Jurzik. Sigfrid Wieselgren. A. Barclay, j:r. H. Aug. Lindhult. Ren Ekonomiskt. Med Oktober månads ingång börjar den period, som vi kallat skördeåret, och med December månads utgång är således det första qvartalet tilländalupet. Då vi nu, med ledning af generaltullstyrelsens nyligen meddelade uppgifter å införseln och utförseln under det sistlidna kalenderåret, skola angifva hvartill de uppgått under nyss nämnda qvartal, torde den öfversigt vi åsyfta blifva mera åskådlig, om äfven import. och exportförhållandena under samma period året förut meddelas. Införseln ; utgjorde under under Okt.—Dee. Okt.—Dec. 1871 1872 af Hvete...... 9,600 k.-f. 19,500 k.-t. Råg.. 238.100 — 1;062.400 Korn....... 42.600 74.400 Hvetemjöl 66,700 ct:r — 125,800 ctr Rågmjöl.. — 61,000 — 163,000 Utförseln har deremot utgjort under under Okt.—Dec. Okt.—Dec. 1871 1872 af Hvete...... 245,400 k.-f. 93,200 k.-f. Råg.. 94,000 29,500 Korn. 1,064,900 725,700 Hafre...... 6,413,000 — 3,493,800 Hvetemjöl 21300 ct:r 23.000 ct:r Rägmjöl... 4,000 400 Ehuru de här angifna beloppen visa, dels att spanmäls-införseln är betydligt högre, och spanmåls-utförseln likaledes betydligt mindre under Okt.—Dec. sistlidet år än under samma månader det näst föregående året, torde det dock vara förhastadt, om man af dessa företeelser redan droge den slutsatsen, att 1872 års skörd skall lemna ett så otillfredsställande resultat, som de här angifna siffrorna utvisa. Man bör nemligen icke förbise, dels att vårsädens inbergning fördröjdes genom den särdeles ogynnsamma väderleken, dels att af samma orsak försvårades tröskningen, hvarmed ganska säkert landtmännen i allmänhet nödgats uppskjuta sålänge som möjligt i afbidan på en kallare väderlek, dels att väglaget i anseende till den ihärdiga nederbörden varit hindersamt för transporterna, och dels att spanmålsmarknaden under de tre sista månaderna af förlidet år icke varit liflig. Det är derför sannolikt, att landtmännen, som i allmänhet numera icke tryckas af brist på penningar till sina löpande utgifter, hittills icke forcerat sin sganmålsförsäljning och äfven att de köpmän, som ha spanmål inneliggande, uppskjutit med densammas export i afbidan på prisförhöjning i utlandet. Att rågskörden förlidet år icke lemnat ett tillfredsställande resultat, synes dock otvifvelaktigt. Odlingen af detta sädesslag har under de senare ären minskats, och dä förhållandet är sådant, är det klart, att verkningen af minskad skörd måste blifva mera märkbar, emedan detta sädesslag utgör den hufvudsakligaste brödsäden. Den här ofvan angifna införseln af råg och rågmjöl är dock sannolikt egentligen afsedd för befolkningens i de större städernas, till en väsentlig del äfven för bränniernas behof. Med iakttagande af de prisreduktioner, hvartill omständigheterna ha föranledt, uppgår dock det penningekapital som tillfallit landtmännen för den spanmål, som under Oktober—December 1872 blifvit exporterad, till 6,610,000 rdr. Enligt förut af oss meddelade uppgifter, beräknades landtmännens inkomst för exporterad spanmål under Oktober—December 1871 till rdr 12,882,000 och under samma månader 1870 till rår 12.567,000 — allt riksmynt. I ett afseende stär likväl 1872 års skörd högst betydligt öfver de föregående årens och detta temligen långt tillbaka räknadt. En så rik foderskörd, i synnerhet af hö, ha landtmännen icke på många är erhållit, och det är af ett oberäkneligt värde. En gifven följd af den rika foderskörden har dock varit, att priset på kreatur ytterligare stigit. Priset på kött och öfriga ladugårdsprodukter är så stegradt, att deri ligger ett stort bekymmer för städernas talrika mindre bemediade befolkning. Någon nämnvärd prisnedsättning är icke att motse, snarare en vidare stegring. Den rika fodertillgången har emellertid haft den verkan, att de slagtade kreaturen lemna ett vida bättre och fetare kött, än förhållandet varit under de föregående åren. Förlidet ärs totalexport af kreatur har i afseende på tvenne slag — nemligen nötkreatur och svin — utvisat en betydligare tillökning — men i afseende på smör deremot en ganska betydlig minskning mot nästföregående är. Exporten har utgjorts af nötkreatur ... 17 054 st. (not 14 242 st. do) får... . 17797 (mot 17722 dito 24493 (mot 11378 dito 59 944 ctr mot 68 087 do 5282 (mot 5222 dito g samma pormalpris antages ä dessa artiklar för 1872 som det nästföregående året, så kan landtmännens kapitalinkomst för i fråga varande export med tem