Aftonbladet – 28 januari 1873, sida 3

tpen. För kanonbåtarnes tnanövtering fordra andra personer än artillerister. Det fauns en tid, då man ansåg att någr snabbgående korvetter sådana som Gefle oc Vanadis skulle kunna göra väsentligare tjen ster på våra farvatten. Sedan dess ha docl dessa fartyg nedsjunkit till tredje rangen. första tummet komma de stora pansarbåtarn monitorerna, i den andra klassen stå de stor: ocganångarhe. Men liksom dessa båda vape alltinera: nalkas hvarandra, så måste vår sjö gående flotta och vårt skärgårdsartilleri nalka hvarandra. Y Eller skulle man i krigstid afsti från den föfras begagnande? Nej; äfven här må ste de båda vaphön vara itera sämmahsinölt: med hvarandra. Tal, erkände för öfrigt att 186: års förändrade organisation af sjöförsvaret haf sin nytta med sig, men ansåg tiden nu vara inn för de båda vapnens sammanslagning på nytt Det nya systemet står midt emellan flytande artilleri b oganångare. och då bör män vä öj, om öckså vår egentliga stridsplats blifve vår inre och yttre skärgård, pretendera att vi skola afräga oss alla fartyg, som icke direkt äro skärgårdsfartyg. ss . Fin äntan sak är ajt militärga måste öfvas Iniiati dep Akickas 1 stridetl, . öck att med vårt klimat ötning en längre tid år året är omöjlig: Man kan ej idka exercis i Januari och Februari månader, älven om man kan med fartygen gå fram och tillbaka inom skärgården. Derföre måste mån företaga längre sjöexpeditioier, af hyilka itah desäutom har det gagnet att manskapet kominet att Hon längrö tid under samma chef. Hvad slutligeh bettätar Ftttandet om att återvända till stora flottan, så ansåg tal. att grefve von Platen skulle känna honom för väl att tro det något sådant, som aldrig kunde ifrågakomia, Före hans afslgt; . Grötre Hejiming Hainilton, yttrade, att om det under föregående fiksdagar varit Häns pliet a framställa några anmärkningar mot förslag, so blifvit gjorda såväl af den nuvarande chefen för dör tu hen som He ned firat eikjr er ot Hiv hang pligt att tied täcksämt erkännand iittala ig. OM. Sd förslag, SJ Heh det hället framkommit och hvilket efter talarens öfvertygelse skulle komma att främja lösandet af en fråga, hvilken för fäderneslandet är af synnerlig vigt. JTal,, kande ieke 3 detalier bedöma denna, fråga, Isjinerliel då så kort tid förfiutit sedan den k. propositionen afgafs, men idess hufvudsyftning stämde det öfverens med de åsigter, som af riksdagen blifvit uttalade. Inom flottan hade med anlednittg af dö niivarande förhållahdeta Körfskat en nedtryckt stätbning och en misströstan om framtiden; hyilken snart sagdt hetat med upplösning, och hvad inatorielekt betriffads hdd en sådan förbistring inträdt, att man mom: flottan icke els var säker om, huruvida de mindre pansarbåtarne tillbörde den ena eller den andra afdelvingen, och man såg hurn fartyg, alldeles lika beskaffade för öftigt, fördes det ena aäf en flottist; det andra al eh skärgåfdsattilleriöt; Då men iöke kutide inse skälen till. eller nödvändigheten at dylika förhållanden, så måste man önska flottans. återförening till en enda, hvarigenom åtminstone fördelar skulle -beredas sjöförsvaret, då man icke synes ega hopp om stt; ännu kanna ordna vårt landtförsvar. Tal. slntade sitt anförande i detta ämne möd att frainhålla vigtei af att de 1.300.000 rdr; söm i den kongl. propösitionen begärts för anskäffanAle af ktigsfattyg, måtte änvändas för anskaffande af sådana, som före för ändamålet lämpliga. . SA Tal. yttrade vidare angående. beräkningarne af statens inkotister, ätt ektyrn vi befiona o5s i den IyCkliga ställhiög att ti iöks belöfte iheå i granskning af buru vi skola kunna bestrida våra utgifter; så böra dock inkomsterna beräknas så, att man har största möjliga utsigt att de blitva de riktiga. emedan ifall öfverskottet beräknas för lågt blifver beskattningef för hög; och befälknas det för lågt, kominer detta ätt trycka på eskattaitigen till ett följande år; Några väsent: liga aliihäfktihgar iiot beräknitigarne trodde tal: icke i propositionen förekomma, meli alsåg att len förhöjda beräkningen af telegrafverkets inkomster af 25 procent af hvad som föregående år influtit vore för mycket, då derigenom ernåtts en summa. af 1,106,000 rdr och tillfälliga omstänligheter säkerligen gjort att det föregående årets höjning, enligt hvilken dehtia beräknats, blifvit så betydlig. Å andra sidor ansåg tal. att hvitetsspckertillySrknin safgiften, ett svenskt ord som han i förbigående sakdt fann fnärkvärdigt, blifvit beräknad för lågt, då kändt vore attflera ya fabriker under året skulle komma i verksamhet. Det i fjerde hufvudtiteln förekommande vigtiga förslaget till generalstabens omorganisation bade al. icke något att invända emot. Tal. ansåg lenna omorganisation för ett af våra allra största behof och anhöll att på förhand få bemöta n invändning, som ban hört enskildt deremot söras. Man hade nemligen sagt att då riksdasen uttalat sin önskan om en armereorganisation, ;å borde man icke sysselsätta sig med denna förändring eller lemna andra anslag i dylik riktning förrän den stora angelägenheten blifvit afgjord. Det är detta som är oriktigt. ty då viialla hän. lelser behöfva en förbättrad generalstab med större personal och bättre öfning, så är det allt skäl att fylla detta behof, oaktadt icke alla önskrivgar kunna tillfredsställas. Man bör skilja våda frågorna åt och icke uppskjuta generalstaens organisation i afvaktan på att armens orgalisation skall ske på ett fördelaktigt sätt. Få saker bidraga dertill på ett bättre sätt än just gändet af en fullkomligt bildad generalstab. Det rore särdeles illa om riksdagen sköte detta ären le ifrån sig derföre att armeorganisationen icke nhu kan vidtagas. Vid åttonde hufvudtiteln ville talaren anmärka rågan om emeritilönerna till professorerne vid miversiteten. -Det funnes nu 10 professorer vid åda universiteten i den ålder att de skulla unna vara emeriti, men måste qvarstå, ehuru le just, till följd af denna ålder, måste komma åtnjutande af permission: Om nu universite en äro anstalter, som för alla äro af högsta igt, så är det för riksdagen skäl att tillse, att cke dess verksamhet omöjliggöres till följd af ristande utvägar att bli af med lärare, hvilkas uderdom gör dem olämpliga. eller som åtmintone äro i den ålder, att de kunna ha grunlade anspråk på att få komma i hvila. K. M:t ar föreslagit att fyra af de nämnda 10 skola rhålla emeritilöner. Följaktligen. återstår det ei, som fortfarande skulle förbli utan pension ch tjenstgöra. Det ginge väl an. om det funies adjunkter tillräckligt. Men detta är ej falet, och andra omständigheter tillkomma dessitom Talaren vore skyldig riksdagen sanninsen, och sanningen är, att det är ett relativt betydligt antal professorer, som göra sin tjenst. Jtom dessa tio, som af ålderdom icke kunna jenstgöra, så förekommer det inom. alla fakuleter professorer. som icke sköta sina sysslor. Så finnes inom teologiska fakulteten en, som i nångfaldiga år i sin egenskap af ledamot i bielkommissionen icke skött sin tjenst. I afsende på historiska undervisningen hade Upsala mniversitet varit väl lottadt: det hade haft en ;rdinarie och en extraordinarie professor; men våda hade under en mängd af år vistats i StockwIlm med K Metas tillstånd den ana ckäötanda