Aftonbladet – 23 januari 1873, sida 2

mtal höllos ned flere parlamentsledamö, och den 15 April framstälde hr Munlla ett lagförslag, som åtta af hans kamter hade undertecknat; men förslaget motxs ogynsamt af underhusetoch tillföljd deraf gade ingen af undertecknarne sedermera gära andra läsningen deraf. Emellertid höll frågan snart en lösning. Regeringen lsatte nemligen en komite för att underka de qvinnors och barns belägenhet, som betade i fabrikerna. Ätven en fjerde lag påyrkades, som skulle . ut på att tvinga industriidkarne att bela sina arbetare för veckan och förbjuda m att gå i borgen för dem hos köpmännen ler sjelfve gifva dem förskott i varor meln aflöningstiderna, eller ändtligen att ägga dem att mottaga aflöningen, hel och ållen eller till en del, i varor. Man ville emligen afskaffa den så kallade truck elr systemet att aflöna arbetarne med varor, vilket gifvit anledning till många miss ruk, Ett lagförslag rörande denna sak (truchill) framstäldes af regeringen den 22 Feruari 1872; men det mottogs ogynsamt af ajoriteten. Fabrikanterne höjde ett rop mot detsamma, och regeringen drog sig llbaka. Den af trade unions tillsatta koitn trädde då i verksamhet. Den lätpeioner cirkulera om förslagets framställande ill andra läsningen och anordnade talrika vöten öfver hela landet. En öfverenskomelse kom emellertid till stånd, och regeingen samtyckte att hänskjuta förslaget ill ett utskott. Till medlemmar af detta itskott valde underbuset motståndare till agförslaget. Arbetareföreningarna besvaade detta val med en ny serie af folknöten. Förslaget återkom stympadt från itskottet, hvilket uppsatte ett betänkande, om genom en deputation öfverlemnades till nrikesministern. I nya samtal med understatssekreteraren Wintherbotham diskuterales frågan länge. Man hoppades att regeringen skulle vidbålla sitt första förslag; men arbetarekomiten har uppgifvit allt hopp lerom sedan den 15 sistlidne Juli, då Gladstone afdagatog detta lagförslag jemte nåra andra, som äfven påyrkades af arbetarne. Komiten hade likaledes förberedt ett lagförslag om ansvarighet för fabriksegarne i fråga om olyckshändelser i fabrikerna och följaktligen om rättighet till skadestånd för arbetare, som blifvit skadade vid arbetet, och för deras enkor och barn om skadan medfört döden. Detta förslag framstäldes i underhuset den 11 Juli 1872, och andra läsningen egde ram den 7 Augusti; men undertecknarne drogo sig sedermera tillbaka på regeringens försäkran, att hon sjelf ville framlägga ett förslag om samma sak under nästa session. Rapportören hade spart till sist den svåraste frågan, den om criminal law amendment act. Denna lag stiftades, som bekant är, i anledning af uppträdena i Sheffield och stadgar straff för de deltagare iarbetsinställning, hvilka vid ingången till fabriken vänta på arbetare, som fortsätta arbetet, för att förmå äfven dem att taga del i rörelsen. Då detta lagförslag för två år sedan framställdes, sökte arbetareföreningarna flere gånger att få det återtaget; men deras motstånd var fruktlöst. Lagförslaget antogs. Då det kom inför öfverhuset, införde detta deruti en klausul, som fastställde straff för nyssnämnda förfaringssätt, till och med då det utöfvades af en enda individ, och detta amendement antogs af underhuset oaktadt regeringens motständ. Förlidet år fick parlamentkomiten i uppdrag att arbeta för denna lags återkallande. Den har derför vidtagit mänga åtgärder för att uppnå detta resultat. Skrifvelser till regeringen, samtal med ministrar och parlamentsledamöter, möten i alla stora fabriksstäder — allt har blifvit försökt. För ett ögonblick såg det ut, som om dessa bemödanden skulle komma att krönas med fram: gång. Ett af komiten förberedt lagförslag, hvilket inrikesministern Åustin Bruce gillat och hvilket af praktiska konsidera tioner formulerats blott såsom em modifika tion af criminal law amendement act tram ställdes af mr Vernon Harcourt. Den andra läsningen uppsköts länge af obenägunhet för saken; men en natt framställde Vernon Harcourt proposition härom och höll ett tal för förslaget. Men på hemställan af lord Elcho uppsköts frågan, emedan timmen vat alltför sen. Då Harcourt några dagar se nare återkom till detta ämne, svarade Glad stone, att regeringen var sysselsatt med mycket vigtigare saker, och förslaget, liksom alla de andra af arbetarne yrkade, begrofs definitivt, åtminstone för denna session. Sedermera kom den ryktbara rättegö,agel mot gasarbetarne i London, hvilka sömde: i kraft af en gammal lag mot konspiratio ner, som man trodde ha fallit i glömska och som, tillämpad på arbetarekoalitioner är ingenting mer eller mindre än ett fak tiskt annullerande af den år 1826 vunn: koalitionsfriheten, I fråga varande dom oct några andra mindre vigtiga ha öfvertyga komiten om otillräckligheten af den reform hon förlidet år begärde. Hon fordrar nm det fullständiga afskaffandet af alla de la gar, som kunna åberopas mot arbetarnes koalitionsfrihet. Till komit6ns betänkande är bifogadt et memorandum af mr Henri Crompton, en ad vokat, som gjort sig till förkämpe för ar betarnes sak, I detta memorandum disku teras ur legal synpunkt frågan om förbry telser, begångna af arbetare. Resultatet a detta memorandum är att arbetarne bör: sjelfve taga sin sak om hand, d. v. s. vi nästa parlamentsval välja arbetare. Denna resumå af parlamentskomitns be tänkande ådagalägger på ett afgörande sät verkligheteni af de fakta. iag i börian om