Aftonbladet – 23 januari 1873, sida 2

Nej, sir, sade Mabel, jag tror mig känna det fruntimmer, som verserna äro egnade, och det skulle knappast passa att att jag... Öh, min fru!s sade Triplet högtidligt; fullkomligt riktigt, min fru! och han lade handen på hjertat, Men jag försäkrar att de äro värda att höras. Blunderbuss — mitt poetiska namn, min fru — har aldrig offrat på den dåliga smakens altare: Herrliga väsen, du... Men ni måste först dricka ännu ett glas vin och smaka på rådjurssteken.s Med glädje, min nädiga. Hvarpå han inmundigade ett nytt förråd at matvar; De utgjorde en märkvärdig hentrast, dessa och kläderga Le 28 Von Quixotefysionomi Mo sangande som på en stör; hon fyllieskär, behagfull, frisk! som en nyss utslagen ros i morgondagg. Hon satt och såg på honom, vänligt, skälmskt och tyst, utom då hon, som det brukas på landet, tvingade honom att äta af allt hvad som fanns på bordet. Men poeten var dock ej någon Boa constrietoroch till och med en Boa constrictor har botten uti sig. Då hungern blifvit tillfredsställd, fordrade fåfängan att också få ut sin rätt. Så fort han sväljt den sista biten, började han åter: Herrliga väsen, du som i skön... Nej, nej! atbröt Mabel, som trodde sig — och det ej utan skäl — vara det herrliga väsendet. Mr Vane har säkert bestämt dessa verser till en öfverraskning. Som ni behagar, min fru, och författaren suckade. Men ni skulle säkert hafva tyckt om dem, ty ämnet inspirerade mig. Den ädlaste, bästa bland qvinnor. Är det icke också er tanke?