Aftonbladet – 22 januari 1873, sida 2

ter fem år. Den summa prinsessorna beära utgör 11 millioner. I Chiselhurst lär, enligt underrättelse ån London, råda mycken oro öfver, att igen underrättelse ingått från påfven. Ryk;t, att Pius omedelbart efter kejsarens död llsändt kejsarinnan ett kondoleanstelegram, åstås nemligen nu vara ogrundadt, och att enna tystnad skall förefalla smärtsam för ugenie, kan man lätt tänka sig, då man änner hennes ultramontana tendenser. Uniers anmärker att påfven redan af den orak, att han icke blifvit direkt underrättad m dödsfallet, ej kunnat afsända någon konoleansskrifvelse; för kardinal Bonaparte, om meddelade honom underrättelsen, utryckte han dock sitt deltagande. Om ryket, ätt påfven sjelf kommer att hålla en ögtidlig sorgegudstjenst i Vatikanen, säer samma klerikala blad: Att den helige odren i sitt hjerta beder till Gud, att han kall bevisa den tyska och italienska enheens grundläggare barmhertighet, är visserigen sant. Men offentliga demonstrationer illkomma blott de italienska revolutionä erne... Napoleon III var deras man och Vietor Emanuel räknade fortfarande på holom. . Bland de af regeringen framlagda lagförlag, som i Preussen för närvarande stå Då dagordningen, äro de, som röra kyrkliga örhållanden, de vigtigaste. Såsom vi i går mnämnde, har lagförslaget om prestbildvingen och presters tillsättande redan börat diskuteras inom deputeradekammaren. Enligt detta förslag fordras i Preussen för stt erhålla presterligt embete eller utöfva oresterlig tjenstgöring inom någon af de kristna kyrkorna att ega tysk medborgarätt. Utländing, som innehar sådan tjenst, nåste, för att ej förverka densamma, inom sex månader förvärfva sådan medborgarrätt. För att erhålla presterlig befattning erforlras att ha aflagt afgångsexamen vid ett ;yskt gymnasium, att ha genomgått en trerig teologisk studiekurs vid ett tyskt universitet och att slutligen ha genomgått en Mt staten anordnad pröfning, hvilken har till indamål att kontrollera den blifvande prestens allmänna vetenskapliga bildning, isynnerhet på filosofiens och historiens, den tyska litteraturens. och de klassiska språkens områden. Kultusministern kan, med afseende på ett föregående icke-teologiskt uni versitetsstudium eller med afseende på förutgående studier vid etticke-tyskt universitet, efterskänka någon del af den föreskrifna treåriga teologiska studiekursen. Utnämning till presterligt embete skall understälias provinsens öfverpresident, hvilken inom trettio dagar kan förklara den ogiltig, om han finner den utnämnde olämplig eller inkompetent till platsen, Mot sådan förkla ring kan inom trettio dagar klagomål framställas hos kultusministern, som eger afgöra saken. Slutligen fastställas böter från 200 till 1000 thaler för biskop eller annan kyrklig förman, som på ett mot denna lag stri dande sätt besätter ett presterligt embete. och böter ända till 100 thaler för den, som lagstridigt utöfvar sådant embete. Det kan synas underligt, att ett så illibe ralt och mot nutidens idker om de kyrkliga samfundens frihet att sjelfva ordna sina an. gelägenheter stridande förslag som detta kar vinna bifall bland de liberale; men en för klaringsgrund härtill finner man uti den rent af fiendtliga hållning icke endast mot der Bismarckska regimen utan mot Tyskland hela nationella utveckling, det klerikala par tiet på den senaste tiden alltmera lagt. dagen, en hållning, som -— såsom i en diskus sion inom preussiska deputeradekammarer nyligen antydts af den nationalliberale depu teraden Lasker — tydligt nog visar, att ultramontanerne icke skulle draga i betän kande att för den påfliga stolens intresser uppoffra Tysklands nyvunna enhet. Emel lertid blifva genom ifrågavarande lagförslag om det, såsom sannolikt är, antages, de kyrk liga samfunden mer än någonsin klatbundn: af staten, och de inskränkningar, hvilka nt närmast träffa det ultramontana partiets fri hetsfiendtliga och ofosterländska sträfvan den, kunna lika väl någon gång komm: att användas såeom vapen mot frisinnade rörelser på det religiösa området. Ett lagförslag om utträdande ur kyrkar har äfven af regeringen blifvit framstäldt hvilket säkerligen skall vinna bifall af all: fraktioner bland de liberale. Enligt dette förslag behöfver den, som vill utträda u det kyrkosamfund, han hittills tillhört, blot afgifva en förklaring härom inför domarer i orten och blifver derigenom fri från alle de personliga. afgifter han haft att utgörs till detta kyrkosamfund. Enligt senaste underrättelser från Ber lin har deputeradekammaren den 17 dennes hänvisat lagförslaget rörande prestbildnin gen till ett särskildt utskott. Under de batten betonade kultusministern, att rege ringen icke ville förtrycka presterskape eller hindra det att utöfva sin kallelse, mer hvar ech en var skyldig att lyda lagarne Biskoparne protesterade mot i fråga va rande stadganden såsom ett ingrepp i kyr kans rättigheter. Konseljpresidenten för säkrade kammaren, att kabinettet var full komligt ense om att motstå den heliga sto lens usurpationer. Tyska regeringen har ändtligen beslutif sig för att emancipera Elsass-Lothrin gen från det kejserliga kanslersembetets förmynderskap och ställa dem under en nor mal styrelse. Enligt ett lagförslag, som understälts förbundsrådet, skola valda kom munalmyndigheter af alla grader tillsättas Äfven i fråga om beskattningsväsendet sö ges regeringen vara beredvillig att göra af seende nå hefolkningens i Elsass-Lothringer