gick derpå fram till Triplet och började på affärsmässigt sätt: Vi hafva blifvit underrättade, min herre, om er mångsidiga talang och hafva kommit för att taga densamma i anspråk. Jag, för min del, är nog olycklig att vara egare till några mycket skadade alfrescomålningar; jag vet ingen, som kan återställa dem så som ni. Åh, min herre — min bästa herrel sade Triplet, oändligt smickrad. Mina kupidoners bågar se ut som spatserkäppar, mina skönhetsgudinnor hafva blifvit trubbnäsiga. Ni måste rätta på allt det der, mr Triplet; priset bestämmer ni sjelf. På en enda förmiddag skall alltsammans åter få sin förra fägring, sir, Är det någon, hvars drag niskulle önska se ätergifna hos edra gudinnor? Jag har nyligen fött beröm för min skicklighet i porträttmålnine (Med en sidoblick på miss Woffington. Åbl gade Pomander vårdslöst, ni behöfver väl inte gå långt efter skönhetsgudinnor och kärleksgudar, förmodar jag. Ah, jag förstår, sir: min hustru och mina barn; jag tackar, sir, jag tackar. Pomander stirrade på honom. Miss Woffington skrattade. Nu-var det Vanes tur. Jag skulle önska få några verser af er, sade han. Fem pund ligger för er räkning, när de äro färdiga. 2Verlden har ändtligen fått upp ögonen r min talang, tänkte Triplet på fullt allar. Öfver hvilket ämne? sade han högt. Det är likgiltigt, sade Vane. Det förstås att det kan vara mig likgiltigt, sade Triplet med poetisk stolthet. Men när man har ämnet gifvet, så kan man stundom bättre få verserna att passa.