Aftonbladet – 18 januari 1873, sida 2

ädje — ty ingen lär väl just med nöje påmins om tilltagande ålder och aftagande krafter så utgör det likväl för mig en tillfredsstälse, att i dennna min egenskap af ålderspresint få tillfälle att framföra en välkomsthelsning 1 denna högt ärade församling, hvilken nu för rsta gången sammanträder för attrådpläga och sluta om landets angelägenheter. Sedan representationsreformen infördes, är detta mn tredje gången, som nya val egt rum till den delning inom representationen, hvars bestämelse det i främsta rummet måste vara, att, såm utgången från landets alla särskilda delar. trycka dessas behof och önskningar. Att vid dant förhållande en större eller mindre omexling af personer vid valet förekommer, tillör således sjelfva sakens natur och torde derir ej heller böra anses såsom någonting mindre nskvärdt. Det gemensamma arbete, som förestår oss, komer utan tvifvel att taga alla goda krafter ianpråk, men liksom det onekligen är lättare att evara en sak, som man eger, än att först förärfva densamma, så böra vi äfven tacksamt eränna, att våra bemödanden för ett älskadt foterlands lycka och förkofran underlättas afgyn-. amma omständigheter. Ty hvem kan neka, att vi befinna oss i lyck-. ga förhållanden ! . Hvar är det land, hvars ställning vi skulle afva skäl att vilja utbyta mot når egen? Hvar finnes det folk, som, aktadt af andra, och tan tvifvel berättigadt till en sådan aktning, era lugnt och ostördt kan arbeta på sin såväl nåliga som materiella förkofran i alla riktninar? De yttre politiska stormarne skola, vi böra unna hoppas det, lemna oss oberörda, och några nledningar till-svårare förvecklingar inom våra nre förhållanden finnas lyckligtvis numera ej eller. Vi hafva nyligen sett ett omval till denna ammare försiggå utan något spår till den oro ch rörelse, som en dylik åtgärd så ofta framallar i andra länder; och en annan tilldragelse f ännu långt större betydelse, som ej sällan nom andra stater åtföljes af svåra politiska skakingar, nemligen att en ny konung bestigit tro en, har här egt rum utan att medföra någon nnan påföljd än väckandet af en allmän sorg ch saknad vid bortgången af en konung, som örstod att vinna sitt folks kärlek och tacksamet, samt af glada, tillitsfulla förhoppningar i afeende på den framtid, som förestår. Och i denna tanke om en ljus och lyckosam ramtid för ett älskadt fosterland finna vi ju alla tt föreningsband sinsemellan, så att, äfven om råra åsigter i ett eller annat fall för öfrigt skulle lela sig, vi likväl med samma varma känsla kunna förena oss i en gemensam önskan, att Gud må sevara konungen och fäderneslandet. Derefter meddelades i båda kamrarne det protokoll, som förts vid den inför justitiestatsministern verkställda granskningen af de nyvalda riksdagsmännens fullmakter, hvarpå följde upprop af kamrarnes ledamöter. Kl. 34 12 afgingo till k. slottet de deputerade, som skulle af konungen begära talmän. Första kammarens deputationp anfördes af general Gyllenram, Andra kammarens af frih. af Schmidt. Vid deputationernas återkomst anmäldes af deras ordförande, att konungen till talmän och vice talmän utnämnt, i Första kammaren till talman landshöfdingen grefve G. Lagerbjelke, som under alla riksdagar under det nya statsskicket innehaft denna plats, och till vice talman kabinettskammarherren frih. F. A. Funck, samt i Andra kammaren till talman landshöfdingen G. F. Asker, till vice talman godsegaren frih. J. G. N. S. Åkerhjelm. Efter att hafva mottagit talmansklubban, yttrade grefve Lagerbjelke: Mine herrar! Då vi nu åter samlas till förnyade riksdagsarbeten, dröjer tanken med vemod vid den tid, som förflutit sedan vi efter slutade arbeten sist åtskildes. Brödrafolken hafva under denna tid förlorat en af dem båda lika älskad konung, och om den svåra sjukdomen redan förut lät befara konungens tidiga bortgång, kännes icke derför förlusten mindre smärtsam, då den inträffat. Det är dock icke genom tom klagan, som den folkkäre konungens minne bäst hedras och bevaras. Verksam idrott till fäderneslandets väl öfverensstämde alltid mest med hans foster: ländska sinne, liksom tvenne folks odelade kärlek blifvit hans skönaste ärestod. Vända vi deremot blicken mot framtiden, är den utsigt som möter oss belyst af förhoppningar, berättigade genom vissheten, att Sveas ärorika tron äfven nu innehafves af en konung, me delst ädla egenskaper värdig bina store företrädare; en konung, under hvars erfarna och skarpsynta styrelse samhällsutvecklingen kan och skall fortgå till upplysning, frihet och förädling. Lifvad af sådana känslor och under en vörd: nadsfull önskan om lycka och framgång för kammarens nu förestående vigtiga arbeten till ett älskadt fosterlands sanna båtnad, anhåller jag vördsamt att i herrarnes vänskap och förtroende få vara innesluten. Hr Asker helsade Andra kammaren med följande ord: Mine herrar! Försynens underbara skickelse här i dag fört mig till en plats, der jag väl vet, att kammaren eger makt att mot mig framställa större anspråk. än jag kan uppfylla. Men äfven i sådant fall är det en medborgerlig pligt att ställa sig till konungens och fosterlandets tjenst, och denna sambhällsfordran eger bättre rätt än hvarje enskild betänklighet. Med bevarad hågkomst af lagarnes syftemål att främja det regelbundna statsskickets utveckling skall jag, i utöfningen af mitt ansvarsfulla värt, oaflåtligt bemöda mig att emellan skiftande meningar föra talmansklubban med oväld. Om denna försäkran vinner stöd af mitt handlingssätt, vågar jag tillförse mig det undseende, som af otillräckliga krafter påkallas. Emottagen emellertid mina välönskningar för edra arbetens framgång och tillåten mig hoppas, att få vara innesluten i eder välvilja. Första kammaren företog redan i dag val af sekreterare och utsågs dertill ende sö. kanden, riddarhussekreteraren Brakel. Andra kammaren uppsköt deremot tillsättningen, af sin sekreterare till plenum nästa tisdag, då båda kamrarne dessutom komma att välja ledamöter i talmanskonferensen, kanslideputerade, deputerade för utseende af kamrarnes kanslipersonal och vaktbetjening äfvensom de ledamöter, som skola ha inseende öfver hvardera kammarens ekonomi. Vidare beslöts, att valen af ledamöter i de ständiga utskotten :skola försiggå nästa onsdag. : Under plena infunno sig tvenne konungens öfverstekammarjunkare och inbjödo kamrarne på sedvanligt sätt till plenum plenorum å rikssalen om måndag efter gudstjenstens vn et oc (O. Kate — ———A -—