Aftonbladet – 17 januari 1873, sida 3

MV ALE LUVA SA TTALÄGR DOGG ITA VIYDIIGRK SAR motståndare. Om det stora värdet af snabbbeten är det vigtigaste af hvad de sista tidernas erfarenhet lärt oss med afseende på sjökrigsmateriel, så hafva dessa tider med hänseende till sjöförsvaren i sin helhet gifvit oss en ännu vigtigare erinran om en gammal lärdom, den nemligen, att arbetsskickligheten gäller mera än verktyget, anden mera än materien, eller personalen mera än materielen. Den nyaste sjökrigshistorien bekräftar detta med bevis så lovedersägliga som Farraguts och Tegethoffs segrar, vunna med underlägsen materiel, men med öfverlägsen skicklighet hos personalen, och äfven denna lärdom eger sin största vigt för det sjöförsvar, som alltid l mäste vara beredt att möta en starkare Ifiende. Vi kunna aldrig påräkna annat än att blifva underlägsna i materiel gent emot de fiender vi sannolikast få. Om än våra . krigsfartyg på grund af stort snabbgående kunna i godhet blifva fullt jemförliga med fiendens, blifva de dock alltid underlägsna li antal. Men hvad personalens skicklighet Tbeträffar kunna och böra vi blifva öfveri lägsna de flesta andra nationer, ty, som Idessa sjelfva erkänna, vi hafva bättre ämnen än de. Vi äro ovilkorligen hänvisade till denna personalens öfverlägsenhet för hoppet om någon framgång emot våra materielt starkare motståndare, och liksom Jinom naturen sjelf vi finna underlägsenhet i kraft förenad med snabbhet, så finna vi denna senare först med listens eller skickligbetens tillhjelp få sitt fulla värde. Man har pästått att denna personalens löfverlägsenhet ej kan uppnås utan flitig öflning ombord på det slag af fartyg, som i Istriden skail användas, och man har till och med antydt att anskaffandet at verkligt krigsduglig materiel borde föregå utbildningen af personalen, Detta senare åtminstone är bestämdt falskt och det af tre hufvudsakliga skäl. Först och främst är personalens utbildning i fredstid mindre kostsam och mera gagnande för landet än materielens anskaffande och underhåll, vidare erfordras för denna bildning åratal, under det materielen kan anskaffas på månadstal — den första monitorn byggdes på hundra dagar — och till sist kan arten af sjökrigsmateriel inom kort tid förändras genom någon ny uppfinning, under det att värdet af hvad man skulle kunna kalla allmän sjökrigsbildning qvarstår så länge strid kömmer att föras till sjös. Denna allmänna bildning kan åtminstone för manskapet fullt tillfredsställande förvärfvas i land och ombord på ganska vanliga fartyg, till och med på segelfartyg. Tjensten ombord på dessa senare, i synnerhet på längre resor, är ännu att anse såsom grundval för sjömansbildningen hos en flottas bemanning, lika mycket som gymnastiken, skjutöfningarne och ridskolan äro att anse säsom grundval för krigsbildningen hos armåns trupp. Hufvudsakligast för befälets öfning tillkommer eskadertjensten på verkliga krigsfartyg. motsvarande armåens öfningsläger. De allmänna egenskaper, som man plägar fordra af den fullbildade sjömannen, förvärfvas snarare under segelfartygets långvariga resor med sina omvexlande och oberäkneliga händelser, än under de moderna krigsfartygens. ångande från hamn till hamn; och ombord på den mest vidunderliga sjökrigsmaskin känner den befarne matrosen sig snart hemmastadd, emedan han fått lära att finna sig i allt och sätta sig in i allt. Man bar aldrig hört något klagomål öfver att en sjövan besättving haft svårt för att genast utföra sina sysslor ombord i en monitor, under det man deremot med skäl kan påstå att dessa fartyg i fredstid lätt blifva menliga för manskapets disciplin. Samma snabba beslutsamhet och säkra ögonmått, som erfordras för rammens eller minbåtens förande, tagas i anspråk ombord på det minsta segelfartyg och uppöfvas i detta, om icke bättre, så åtminstone billigare. I det praktiska Amerika har man under de senare åren tacklat upp n stor mängd ångfartyg för att spara kol samt bereda manskapet tillfälle till gymnastisk öfning, och lika odödligt, som det förut anförda yttrandet af amiral Farragut, är ett annat, deri han säger: Gif mig skepp af papper, om ni så vill, men gif mig blott sjömän i dem. Om än uttrycket är öfverdrifvet, så är dock dess grundtanke sann, och frän en sådan auktoritet bör det gälla mycket i usan om jemförelse mellan materiel och pers. nal. Betraktar man vårt lands naturliga resurser, så finner man hos dem en afgjord benägenhet för att medgifva en utmärkt be manning snarare än utmärkta krigsfartyg. För att anskaffa en fullgod materiel fordras i främsta rummet mycket penningar, för att utbilda en skicklig personal fordras i främsta rummet mycken möda; om nu Sverige, som man säger, är ett fattigt land, eå är det lika klart, att vi icke kunna företrädesvis egna oss åt det som kostar mycket penningar, som det är naturligt att vi liksom andra fattiga äro hänvisade till resul taten af möda pch arbete. Detta är den nationalekonomiska sidan af frågan. Betraktar man den återigen ur en högre synpunkt, ur den som angifves af intresset för samhällets utveckling och förbättring, sålo förefaller det naturligt, att samhällets fram-1: åtskridande måste befordras mindre genom ji det up påritvande 2 arbatsskicklighet ogfhti den OMätinigg af kapital, som skulle åt If följa anskaffandet af en konstmessig ochlfi dyrbar materiel (äfven om denna, såsom man o väl kan hoppas, tillverkas inom landet), änll: genom hope man kan tryggt säga förädlande, ls. verksamhet samt den andliga och iekarliga i utveckling, öm en omsorgställ ötning ati v sjöförsyarets personal skulle medföra förlo tusentals samhällsmediemmar, Den mödajd och kostnad, som nedlägges hos delefvande,lu måsta hlifva lafvanda sou, Men den, somg nedlägges i det liflösa, blir alltid till en viss grad död. Ju bättre de gamta sjömännenll ombord äro, desto bättre blifva de unga. lic Lika visst som odugligheten och lastbarhe-sj ten äro smittosamma, lika visst äro dugligtj heten och redligheten det äfven. Har manm säledes en gång fått en god och väl öfvadv g 3 ner-rFr lr diktad TP mtr LO G6 tt rn Be CV ng fr fare ch ÅA fr rt Pär rr) PR AD Ät KN At Lf RR TA et IA t ÅR bd MR gt AR ER MMM bemanning, blir det ej svärt att underhålla den med nya individer; en fördel, som ickelz finner motsvarighet inom materielen, ty har) n man en god moniter, är det ej derför ringa d ste skäl för man skall kunna få en 0.