Aftonbladet – 9 januari 1873, sida 3

heter, det der visat sig medföra, att staten icke hade det hela i sin hand — olägenheter, som dock väl till en stor del ha haft sin orsak i regeringens egna misstag. Man har äfven uttalat sin farhåga, att en bana genom Smaalenene — och naturligtvis fortsatt vidare genom Sverige — skulle såsom den kortaste kommunikationsvägen till utlandet draga till sig det mesta af nordvestra stambanans (mellanriksbanans) trafik och derigenom förorsaka förlust för staten till fromma för det enskilda bolaget. Men om betänkligheterna mot att bevilja den begärda koncessionen bli öfvervägande, och Smaalenenesbanan således icke nu kommer till stånd såsom privatbana, så är det sannolikt, att det skall dröja mycket länge, innan den kommer i fråga såsom statsbana. Statens jernvägsbyggnadsbudget är nemligen genom den beslutna banan mellan Kristiania och Throndhjem starkt betungad för längre tid, och till och med efter detta arbetes fullbordan och sedan Thondhjem—Sundsvallsbanan kommit till stånd, hvilket är det nä eta steget, finnas flere andra linier, som skola komma med anspråk på prioritet före Smaalenenes-banan. Bland dessa kan t. ex. nämnas en bana mellan Kristiania och Bergen, ett projekt, som vid första ögonkastet ser temligen fantastiskt ut, men hvilket man åtminstone i den vestra delen af landet tyckes taga på fullt allvar. När för några månader sedan jernvägen mellan Kristiania och Drammen öppnades för allmänna trafiken, blef det allmänt antaget, att en af de närmaste följderna skulle bli, att banan skulle bidraga att förse hufvudstaden med ved, hvarmed nu är mycket illa stäldt, då hon kunde forsla bränsle från. de skogrika distrikterna vid jernvägsnätets nordvestligaste ända. Häraf har man dock ingenting ännu kunnat förmärka; veden har tvärtom likasom stenkolen stigit ungefär till dubbelt mot det vanliga priset och håller sig fortfarande på denna punkt, till och med sedan stenkolsprisen ha börjat falla. En hel hop har skrifvits i tidningarna om att man borde söka bilda ett bolag till inköp af brännmaterialier i större massor för att på detta sätt någorlunda kunna reglera torgpriserna, hvilka för ögonblicket antagas vara temligen artificielt uppjagade ; men ingentiog i den riktningen har kommit till stånd. Emellertid har i dessa dagar ett företag blifvit inledt, hvilket med tiden kanske till någon del skall kunna afhjelpa dessa olägenheter, men hvars verkningar i alla fall icke skola komma oss till godo under denna vinters trångmål. Ett bolag har nemligen bildats med ett aktiekapital af 60,000 spår för fabrikation af kultorf enligt svensken löjtnant Horns metod. Bolaget mottager för närvarande anbud om leverans af råmaterialet, till hvars bearbetande då en fabrik skall byggas. En af delegarne i bolaget är forstmesters Åsbjörnsen, hvilken redan i en följd af år har ihärdigt arbetat på att sprida kännedom om det rätta begagnandet af vårt lands talrika torfmyrar, och hvilken man bland annat till väsentlig del har att tacka för, att begagnandet af detta billiga och brukbara material i stor skala har kommit i gång vid den nordligåste af våra jernbanor, Throndhjem—Stören-banan, der det i längre tid med framgång har användts, dels helt enkelt såsom skuren, dels såsom manskinpressad torf. Anläggningen af den projekterade kultorffabriken blir det första försöket i sitt slag i vårt land, der i det hela taget den egentliga fabriksindustrien med ganska få undantag ännu icke har blifvit omfattad med synnerligt intresse. Detta kommer väl också att visa sig vid vårt deltagande i verldsutställningen i Wien nästa år, hvilket man tänker sig skola omfatta prof på våra två hufvudnäringsgrenar, fiskerierna och skogsskötseln, under det att manufakturindustrien tyckes komma att spela.en mindre framstående roll. Hvad fiskeriutställningen angår, skall den ordnas af en i Bergen bildad komit, och en nyligen offentliggjord halfofficiel redogörelse meddelar, att denna utställning, hvilken icke kommer att omfatta någon med fiskerierna förbunden industri, utan endast sjelfva produkten, torde kunna förväntas bli utmärkt vacker och rikhaltig och sålunda istånd att befrämja utvidgningen af vår fiskmarknad i Levanten; i synnerhet antages den naturhistoriska delen skola bli fullständigare än vid någon föregående utställning. Utställningskomitån har inledt underhandlingar med en snickerifabrik här i Kristiania om utställning af ett s. k. spånhus, hvari fiskeriutställningen kunde finna plats, på samma gång som huset i och för sig skall bli en intressant utställningsartikel. Beträffande industriutställningen heter detisamma redogörelse att den icke skall bli stor eller omfattande, då både medel och plats förbjuda det. Komiten har vändt sig till personer i de brancher, som måste anses bäst egnäde att värdigt representera oss och på samma gång gifva det rätta begreppet om våra förnämsta näringsgrenar. Sålunda skola utställas väl ordnade samlingar af mineralier och malmer, ädla och oädla metaller, her metiskt förvarade lifsmedel, medicintran, fiskguano, tändstickor, karrioler, exportöl, träsnidarearbeten, block-is o. s. v. Rörande utställningen af vår manufakturindustri har just i dessa dagar en uppmaning från komiten utgått till våra industriidkare. Man tänker sig den ordnad mer såsom en samling af do vackraste prof på norsk manufakturindustri än som en utställning från de särskilda fabrikanterne.