En benådad fånge. Från Westervik skrifves i stadens tidning: För mer än 10 år sedan begick en ung dräng bär i orten dråp. af öfverilning, men under mycket försvårande omständigheter. och dömdes derför till fästningsarbete på lifstid. Hans föräldrar. ett hederligt, allvar samt och väl bergadt bondfolk uti-en socken här i skärgården, grämde sig djupt öfver sonens brottslighet och den skam och vanära han dragit öfver deras stilla och fredliga hus. men, under a sorg. kunde de ändock aldrig glömma deras olycklige förstfödde. af hvilken de .oppats stöd och hjelp på deras ålderdom, men som nui tället måste tillbringa den kraftigaste tiden af itt lif i fängelset, långt från fäderneboningen. öräldrarnes sorg delades af hans trolofvade hvilken förblef honom trogen och jewte för drärxne alltjemnt hoppades och bidade mildring i hans sorgliga öde. Ingen högre önskan fanns för de gamla föräldrarne, än att före as död få återse deras olycklige son. Detta förunnades icke fadren, som afled förliden vinter, men den gamla modren blef lyckligare. Mer än 10 år voro förgåhgne sedan den unge mannen inneelöts i fängelset, men förliden sommar gjordes