Aftonbladet – 30 december 1873, sida 2

Kejsor Wilhelms reskript till furst Bisck, genom hvilket rikskanslerens afskedssökan i egenskap af preussisk ministerosident beviljades, är dateradt den 21 d:s h lyder sålunda! På grund af er under n 20 dis ingifna ansökan, vill jag härmed taga er från presidiet I statsiplsteriet, fortfar att afgifva berättelse till mig Ah angelägenheter, som röra den utländska litiken, och om ni är förhindrad att pernligen taga del i ett ministerråd, är ni i angelägenheter, som röra rikets intresn, berättigad att tider ört änsvar låta t votum afgiftas genom presidenten iriksncelliet, statsministern Delbräck: id det i statsministeriet öfvergår till aldstå atsministern (såsom vi i lördags emnämn; är den äldste ministern grefve Roon). Jag r satt statsministeriet i kännedom häraf. Evligt Neue Pr. Zeit. kommer grefve Roon it nteslutande fobgera som ministerpresint och krigsministerlet antingen att på ans ansvar styras af en tiderstatssskrete re eller öfverlemnas åt en ny ininistet: enva underrättelse har varit en ny öfveriskning för de liberala berlinska tidninarna, som i allmänhet ge sakerna taga en elt annan vändning än de bebådade och vilka särskildt antogo, att det kejserliga eskriptet innebure att någon egentlig miisterpresident icke komme att finnas, utan tt blott äldste medlemmen i kabinettet kulle föra ordet i konseljen. Neue Pr. ieitigs uppgift torde dock tarfva bekräftelse. Jen liberala National-Zeitung gör emellertid ned anledning af den senaste förändringen den högsta administrationen följande rått lystra reflexioner: De nu varande förhålandena i Preussen äro i och för sig allt innat än glädjande och kunna icke tjena ill att höja dess anseende i det tyska riket ch i Europa. Den redan länge rådande örvirringen i den högsta administrationen ar nu ytterligare ökats och de motsatta iktnivgarna skola mer än någonsin neutraisera hvarandra. Ministeren är nu delad i vå nästan lika stora delar, som stå gent emot hvarandra nästan likt tvenne politiska pariier, och de senaste tveriie tiiånadörnan tilldragelser måste ännu mer hafva förstår gat harmonien dem emellan. Man har tydigen med afrigt undvikit att välja en le;, som kunde sätta de olika bufvudena under en batt. Furst Bismarck, som förut med ifver arbetade på att låta Preussen lösa sin pya uppgift, är nu angelägen att briuga till allas kunskap, att ban icke längre ämnar sysselsätta sig med Preussens inre politik, För de utländska och tyska angelägenheterna reserverar ban sig väl en plats vid ministerbordöt, men dettyckes icke vara hans afsigt att ofta begaEna sig af denfid rättighet, enär han på ett mycket märkligt och i ögenen fallande sätt gifver sig ett eubstitat. Det kan omöjligt bortresopneras, att icke ställningen blifvit mycket mer invecklad, cch vi kunna visserligen vänta en förbättring, om stöten dertill gifves från en punkt utom regeringens krets, men icke af den nu föredragna kombisationen. Vi kunna hvarken betrakta grefve Roon som bärate af en reform af herrehuset eller som en hätstång för en vidare utveckling af vår kyrkliga politik, och vi äro öfvertygsde om, att krigswiaistern sjelf gifver oss rätt bäruti. Vi kanna icke heller dela de ljudligt öitalade förhoppvingarna, att det skall gå så mycket raskare framåt i riket, 2erför att Preussen nu skall stå stilla, Hertigen at Gramonts bref, för hvars innehåll vi förliden lördag redogjord.a sysselsatter fortfarande de utländska tidningarna och som det tyckes äfven -diplomatsrne: Atminstone often:liggör Nationalzettung et! tolcgram från Pesth, i hvilket säges att grefve Andrassy, rom för närvarande vistas i Pesth, har förklarat, att de yttranden, som hertigen af Gramont pstår sig hafva hört, omöjligen kunnat blifva földa af den unger. ske ministerpresidenen, enärparlamentet och den allmänna meningen hade förklarat sig för den strängaste neutralitet. Grefve An drassy säger, att han naturligtvis icke uraktlätit att meddela kejsaren den allmänn: stämningen och att iogen ministerpresiden i en europeisk stat med parlamentarisk sty relse skulle kunnat behålla sin portfölj. om regeringens beslut stätt i strid med landet: uttryckta vilja. Det förhållande, att han grefve Andrassy, qvarstannat på sin post, vor: ett bevis att Ungerns önskan, att enneutra politik måtte följas, rönt bifall på högst: ort. Thiers å sin sida vidhåller emellertid ick blott den absoluta riktigheten af sitt på Istående, utan tillägger att vid ett samtal som han hade med hertigen af:Gramont för kriget, hade den sistnämnde påstått att mai ) kunde lita på hjelp af Österrike och att, on Frankrike förklarade krig, komme det ick latt sakna allierade. 7 I Debats och andra Paristidningar offentlig I göra åtskilliga dokument, hemtade ur Öster r.kes röda bok, hvilka skola visa att Öster I rike på intet sätt uppmanat Frankrike stt före Itaga det senaste kriget eller lofvat Frank lrike någon hjelp. För öfrigt hänvisa vi tii Idet telegram, hvilket finnes infördt på ar nat ställe i bladet, och hvilket afser att var en autentisk förklaring öfver Österrike , hållning gentemot Frankrike under det se naste kriget. Casimir P6rier, hvilkens val till venstr centerns ordförande anses säkert, har unde juldagarne -haft ett längre samtal med Thier hvilken, enligt Liberte, hsr uvpdragit ö Perier att författa ett nytt förslag till kor stitutionella reformer, hvilket bör blifva ko: tare och bestämdare än det förut framlagd: Franska regeringen är fördragsenligt sky Aiv att föra denna månada ntekine tilltvak HR mee EV