Aftonbladet – 28 december 1872, sida 2

förut att genom sin omvårdnad återställa horvom till helsan efter den upprepade miss handling ban fått undergå, men churu han härför kände en liflig tacksamhet, kunde han dock icke slå ur hågen tankarne på flykt, utan samrådde derom ständigt med sina begge kamrater. Under det de öfver vägde om sättet huru detta skulle kunna utföras, hade de gjort bekantskap med en svensk vid namn Btjernoreutz, som gift sig med en ryska efter att hafva öfvergätt till hennes religion och med henve fått en li ten gård 5 mil från Moskwa. Dit lofvade han att föra dem och att emot erhållande af derag kläder förskaffa dem ryska bandkläder. Derjemte åtog han sig att mot en summa af 20 rubel genom en rysk bonde forsla dem öfver till finska gränsen. De lyckades till en början att komma ut om staden, der Stjernereutz väntade dem med en vagn, och oantagtade framkomma till hans bostad, Men den ryske bonde, som skulle föra dem sedermera till gränsen, besvek dem. Sedan han fört dem omkring 12 svenska mil från Moskwa och der un: der hoteise att angitva dem, ytierligare ut: pressat penningar, lemnade han under före vändning att besöka en slägting, dem åt mit öde, Utgifvande sig för timmermän, och att de för att erhålla arbete ämnade sig åt Petersburg, togo de nu vägen åt Pleskov; men der blefvo de anhåilse och som de syntes vara misstänkta fördes de till en brygga gom var under bygguad för att visa prof på sin timmermansKonst. Erofvet blef dock icke mera tillfredsställande än att rygsarne sade dem att de med sin timmermanskonst voro lämpliga att upp timra dårhus ät sig sjelfva och att efter som de voro komna från Moskwa, vore det bäst att de der företogo arbetet. Med hvad