Aftonbladet – 28 december 1872, sida 2

vilken guldsmeden förvarar nyckeln, hvarter kontrollstämpeln, som förvaras hos emälde rådman, påsättes arbetsstyckena. enna proftagning och stämpling, som ef;r vederbörandes godtfinnande verkställes, en del städer hvarje söknedag, i andra issa dagar i veckan, men alltid på bestämd mme, förrättas å några ställen på rådhuet, men vanligen uti stämpelförrättarens emvist. När profspånorna, hvilka samlas ör ett qvartal eller för hvarje halft eller elt år, allt i förhållande? till den större iler mindre tillverkning hvarje stad eller rt åstadkommer, blifva tillräckliga för tre roberingar, insändas desamma, vederbörlien påtecknade, under namn af generalprof ill kontrollverket i Stockholm och underastas derstädes i behörig ordning probeing. Godkännes det inkomna profvet, återtälles detsamma till vederbörande, på samma ång ny arbetsbok och stämplingsprotokoll ill landsorten afsändas. Befinnes åter geeralprofvet knapphaltigt, får guldsmeen betala dubbel afgift för hela tillverkingen under den tid, som detta prof omattar, hvaremot, om detsamma är underaltigt, öfverdirektörsembetet yrkar att tillrerkaren må, uppå anmälan af vederbörande nagistrat, af allmän åklagare ställas -under illtal för slik förbrytelse och betraffas, på ätt författningarna i thy fall stadga; börande 1tslag i så beskaffadt mål meddelas öfverlirektörsembetet, för att i den vid kontrollrerket befintliga straffbok antecknas, hvarmellertid alla generalprof, som befinnas unlerhaltiga, qvarstanna vid kontrollverket såsom vedermälen under tio års tid. Sådant var det i all sin vidlyftighet otillredsställande förfarande, om hvars föränlring fråga väcktes redan 1832 i anledning wf guldsmedsembetets i Gefle hos K. M:t sjorda anhållan om någon mildring i ansvar ret för underhaltiga guldoch silfverarbeten. Sedermera tillkommo ock nya framställningar i ämnet från yrkesmännen; aå lunda ingingo åtskillige juvelerare samt ouldoch silfverarbetare i hufvudstaden 1855 till K. M:t med ansökan dels om utländska ouldoch silfverarbetens kontrollbehandling i likhet med hvad för svensk tillverkning i sådant afseende funnes stadgadt, dels om ätrder till hämmande af missbruket med utländska guldoch silfverarbetens tullfria införsel under namn af modeller. Om fråsans vidare förlopp kunde nu 1859 äårs revisorer omsider meddela att från öfverdirektören för myntoch kontrollverken yttrande infordrats, att kommerskollegium den 24 September 1856 afgifvit utlåtande, samt att K. M:t vid ärendets föredragning den 2 Ok tober 1857 anbefailt kollegium, att i sam råd med öfverdirektören, på de i kollegiets utlåtande angifna grunder, uppgöra förslag till de stadganden, hvilka i fråga om kon trollbehandling så väl af inom riket tillver kade, som af från utrikes ort införda guld och silfverarbeten böra tjena till efterrät telse. Då emellertid under de efter sist nämnda datum förflutna två åren intet re sultat kommit till stånd, funno sig 1859 års revisorer — som ansågo det vara af vigt att så väl det allmänna sor den enskilde eger säkerhet derför, att guld. och silfver arbeten, som blifvit med kontrollstämpel för sedda ej äro underhaltiga, men hade anledning befara, att kontrolleringen af dylika i landsor. ten förfärdigade arbeten i allmänhet icke alltid kan derstädes verkställas så, att densamma fullkomligt motsvarar dermed afsedda ända mål. — böra hemstiälla, att rikets ständer måtte hos K. M:t anhälla, att vid utfärdande a blifvande kontrollstalga, hvilken förmodli gen snart torde vara att förvänta, sådana förändrade föreskrifter angående kontrollbe. handlingen af i landsorten tillverkade guld och silfversamt tennarbeten meddelas, att allmänheten dels må ega visshet derom, att hvarje med kontrollstämpel försedt arbets stycke, som utbjudes, är af fullgod beskat fenhet, dels vara tryggad mot de förluster, som mäste uppstå genom inköp af ett underhaltigt arbete. Revissorerne påpekade äfven den olikhet, som vid tillämpning af kontrollstadgan uppkommer för galdsmederne i landsorten och i hufvudstaden derigenom, att de förre sakaa det tillfälle, de senare ega, att få sina. prof genast godkända, innan de tillverkade arbetena i handeln utlemnas, i följd hvaraf det lätt kan hända, att en guldsmed i landsorten ädömes ansvar för ett, utan hans förvållande eller bedräglig afsigt utlemnadt underhaltigt arbete, hvilket deremot aldrig bör kunna hända någon af hufvudstadens guldsmeder, hvilka alltid få sina arbeten kasserade i kontrollverket, om desamma vid anstäldt prof befinnas underhaltiga. Denna framställning föranledde, att riks dagen den 5 Maj 1860 för tredje gången skret till K. M:t i detta ämne. Följden häraf åter blef, att öfverdirektören för myntoch kotrollverken förständigades att inom Mars månad 1861 afgifva det yttrande, som den 8 Mars 1856 från honom infordrats, och att kommersekollegium fick ett dylikt föreläggande i afseende på det förslag, som samma kollegium 1857 erhållit befallning att utar. beta, hvarjemte af statskontoret ytterligare utlåtande afgafs, som till k, kollegium remitterades. Sedan samtlige vederbörande afgifvit sina yttranden och förslag — hvar ibland äfven påminnelser från guldsmeds och juvelerare-societeten i Stockholm — har nu ärendet i en längre tid, vi skulle tro sedan 1862, åtminstone sedan den tidpunkt då justitieombudsmannen afgaf sin berättelse till 1865 ärs riksdag, varit på K. M:ts pröfning beroende, såsom det ännu heter i justitieombudsmannens sista embetsberättelse och för yttermera visso upprepas i senast församlade statsrevisionens berättelse, För egen del skola vi ej utisla någon mening om detta ärendes vigt. Att en sådan tillförene från flere håll tillmätts detsamma,