Aftonbladet – 4 december 1872, sida 2

blifvit vexlade, tog Jack ett steg åt dörren förklarade att han med mr Barnstaple ville uppgöra alla behöfliga detaljer och förde derefter Ellen Wynne ned för trappan samt vidare in i Temples trädgård, denna täcks ljufliga plats som lik en liten bit af eder gömmer sig inom höga murar. Der växa vackra, friska blommor vid kanten af fina sandgångar ; visserligen är sanden något blandad med ostronskal, men hvad gör det för skada? Der, i skuggan af de höga huser leka glada barn och de gamla, dystra går darne genljuda af deras friska skratt; der sitta de gamla under de länga sommaraft narne, inandas friska fläktar och låta min net fly till landtliga vagdomshem och lyck: liga, länge sedan flydda dagar. Hvarför öppnade Jack Darstonträdgårdsporten? Hvarför föreslog han miss Wynne att de skulle sätta sig derinue en stund, för att tala om det nyss gjorda besöket och hvad som borde beslutas? Var det möjligt att ännu någon gnista af hopp lefde inom honom? Kunde han döma, att denna älskvärda flicka, som så lugnt gick vid hans sida,inandande blommornas doft ochlyssnande till springbrunnens sorl — Aon som han nu åter kände sig älska med hela styrkan a! sitt redliga, manliga hjerta — ännu en gång kunde blifva fri och då icke tillsluta sitt öra och sitt hjerta för honom? Temple-trädgården låg der så vacker i höstdagens milda solglans med sina lysande höstblommor, sina löfkojor och sin reseda, att Ellen icke kunde afhålla sig från att uttala sin beundran. Jag har inte gjort mig föreställning. sade hon, om att i London få se något så verkligt friskt och naturligt. Detta yttrande bevisar, miss Wynne, att ni — utan att vilja det, derom är jag