rade i utskottets namn och i öfverensstämmelse med Ernonuls anförande, att den votering som nu skulle ega rum, icke gälde monarki eller republik. Det gälde lika så litet en personlig fråga. Yrkandet på en gouvernement de combatinnebar endast. att man skulle rusta sigtill kamp mot förvända doktriner. Han sökte vidare att utreda hvad diskussionen egentligen gälde. men gjorde det på ett temligen otydligt sätt. Då han gjorde den anmärkningen, att ett enda ord är nog för att utmana en dåre-, utbrast försanilingen i skratt. Han sade till Thiers: Den ende suverän, som kan grundlägga en dynasti. är den, som förstår att gifva vika.Detta yttrande tycktes behaga Thiers. Som bekant antog församlingen Dufaures förslag med 370 röster mot 334, sålunda med 36 rösters öfvervigt. Den radikala venstern röstade på Gambettas uppmaning för regeringen. Times anser konflikten endast för tillfället bilagd och väntar snart nya strider mellan regeringen och national församlingen, hvarjemte hon uttrycker der farhägan att högern skall i den Dufauresks komiten insätta medlemmar, som äro fiendt liga mot regeringens planer. Den närva rande situationen anser verldsbladet karak teriseras af följande ord, som hertigen a Audiffret-Pasquier yttrade omedelbart efte! det utgången af voteringen blifvit bekant Om vi också äro slagna, äro viicke öfver vunna. Då de deputerade af högern på aftonen återvände till Paris, mottogos di på bangården af en synbarligen fiendtlig stämd folkmassa. som ropade: Lefve Thiers ik Några medlemmar af de i, som igenkändes af hoper helsades deremot med entusiastiska bifalls yttringar.