Aftonbladet – 25 november 1872, sida 2

i hafva förbjudit banketterna, der vi visste att örsamlingens upplösning skulle begäras i opasI ande och skymfliga ordalag. (Bravorop från lögern.) i Jag trodde, att denna församling skulle ha: itnöjt sig med mina förklaringar. Hon finner: sålunda något att klandra i mina handlingar. Nej!j n sålunda framstäld interpellation är icke :ett! vevis på förtroende. Jag vet, att I icke kunnen nterpellera den hedervärde hr Gambetta. Och mig interpelleren I uti misstrogna ordalag. (Pro ester.) Hvad, skall det vara förtroende att behandla oss, som obeslutsamma, som klenmodiga? Att fordra af en man vid min ålder en social trosbekännelse. då han utstått de fruktansvärdaste anfall för den sociala ordningens sak, skulle let vara förtroende? (Larm) Uti en så svår tid som denna stöder man icke en regering genom att behandla henne på detta sätt! (Buller.) Jag är icke uppbragt, men jag är sårad. I talen om parlamentarismen. Hvad som icke är parlamentariskt, det är att icke kunna understödja ett anfall, som man låtit företagas. (Bravorop.) Jag skall fortfarande uppfylla min pligt, men det förvånar mig att man satt mig på de anklagades bänk. (Bifall.) Hr Gambhetta har blott varit en förevändning. Det är mig, som man velat angripa. Jag bönfaller om ingenting. Jag lider icke af någon gubbaktig ömtålighet. (Bravo!) Jag tiggdeicke om makten i Bordeaux. (Knot.) Hvem kan väl då påstå att jag bedt om hans röst. (Bifallsrop : Ack! makten är tung, dock icke så tung att uppbära nu. Huru många personer gifves det icke nu, hvilka skulle vilja komma åt den, men hvilka vägrade att bistå mig i den tunga uppgift, som jag åtog mig i Bordeaux. Det fanns då ett territorium att utrymma, en förfärlig insurrektion att undertrycka (Knot från högern). en kredit att grundlägga. Man sköt ifrån sig makten. I dag eftersträfvar man en. Jag vet att somligas ömtålighet kunnat blifva stött af vissa antydningar i budskapet. Men jag har trott, att det vore bättre att konstituera med en känd församling än med en okänd sådan. Nej förvisso! det är icke jag som skapat denna situation. Blott för femton dagar sedan var landet lugnt. (Bravorop från venstern; oväsen från högern.) : Hr de Gavardie: Detta tarfvar förklaring. (Ursinniga rop.) Presidenten: Jag kallar er till ordningen, hrde Gavardie. Hr Thiers: Det finns partier, som äro högligen att frukta. Jag bevakar dem, jag följer dem öfverallt, jag känner dem mycket väl. Vi hafva en armå, som är lagens armå; såsom sådan försäkrar den mig om sin tillgifvenhet. Jag har upprätthållit ordningen. Den moraliska ordninningen beror icke af mig. Om ordningen blir störd, så förklarar jag inför Gud och inför Europa, att det icke är jag som skall ställas till ansvar derför. (Frenetiska bravorop från venstern.) Hr Baragnon: Jag är djupt orolig och öfverraskad. (Oväsen och skratt.) När landet får läsa våra diskussioner, så riper det rakt ingenting af dem. (Skratt.) r Thiers är bekant för sina konservativa tänkesätt och landet har uttryckt sin erkänsla derför genom att tjugusex departementer gåfvo honom sina röster till demuterad. Vi anhöllo, att han ville upprepa hvad an sagt till det permanenta utskottet. I sitt första tal afslog han denna anhåltan (buller), men i det andra gjorde han det. Anledningen till all denna splittring ligger hos dem. som blottställa hans namn i sina usla doktriner. Hvilka äro de som skänka honom sitt bifall? Jo, just te h sj h t v n de som vi bedt honom om att skilj g från. (Höga rop förtaga ljudet af talarens röst.) Man Å kan icke begära, att hr Thiers skall svara på en fråga, som är olämpligt framställd. Det är ensamt fråga om det sociala spörsmålet och vi I kunna vara öfverens. Jag voterar således för ordet förtroende. (Uthållande rop.) Hr Jaubert: (Tumultet fördubblas.) Det är Ihr Gambetta, som ensam är skulden till hvad som inträffat. (Oväsen.) Man yrkar slut på diskussionen. I Presidenten: Det finns två motiverade dagordlIningar: Hr Jaurds och några andra föreslå: I -Församlingen, som förnyar vitnesbördet om sitt förtroende till presidenten, öfvergår till dagordlIningen.(Oväsen.) Hertig de Broglie föreslår: I Församlingen. som förkastar de doktriner, som Tlagts i dagen i Grenoble, öfvergår till dagordningen. (Uthållande rop.) . Hr Benoist d Azy föreslår: Församlingen, som förkastar de doktriner. hvilka framställts i GreI noble och sluter sig till de ogillande ord, som I uttalats af presidenten, öfvergår till dagordninI gen.(Hr Thiers gör en afböjande åtbörd.) I Hr Gaslonde föreslår: -Församlingen. som hyser förtroende till regeringens energi och förkastar Grenoble doktrinerna. öfvergår till dag) ordningen. (Långvarigt oväsen.) ) Hr Mettetal: Jag begär prioritet för hr GasI londes dagordning. (Oro på flere håll.) . Hr de Broghe förklarar, att han sluter sig till slhr dAzys förslag. t! Hr Fresneau står i tribunen. (Nej, nej. intet -I tal mer. det är nog!) Han stiger ned igen. t) Presidenten: Jag föreslår omröstning rörande 11 prioriteten. Fresneau är åter uppe i tribunen. (Skrän -I möta honom.) -Talaren ropar och gestikulerar. men förmår ej göra sig hörd. Hr Jaures stiger upp i tribunen. Tumultet fortsättes. Ändtligen lyckas han göra sig hörd. I Han begär prioritet för sin dagordning. Han . vill utveckla skälen för denna sin anhållan. -I Röster: Nej! Nej! Presidenten: Hr Jaures har rättighet dertill. Hr Jaures: Min dagordning fordrar fullt för t troende för regeringens energi och afgifna föra klaringar. Mitt förslag bör derför hafva prioritet. Presidenten läser upp de tre dagordningarna. Hr Dufaure: Man frågar mig hvilken dagordning det är, som regeringen kommer att votera. Det är hr Mettetals. (Rop från alla håll.) Hr Jaubert anhåller om prioritet för hr Benoist TAzys dagordning, hvilken ingifvits framför hr Mettetals. Presidenten. Man har till mig ingifvit en enkel dagordning. (Rop: Af hvem?) Af hr Quinet, Rolland m. fl. (Nog, nog!) General Billot stiger upp i tribunen, men lyckas ej få ordet. : Hr Dufaure. Regeringen förkastar den enkla -) dagordningen. Den enkla dagordningen förkastades med 132, mot 495 röster. Republikanerne hade .Jsäledes blott en fjerdedel af kammarens rö-Ister för sig. dAzys dagordning (tadel mot Gambetta) förkastades också, men blott med en majoritet af 45 röster. Vid detta till fälle synes hela venstra centern ha röstat med republikanerna. Tredje omröstningen igällde amiral Jaures dagordning, men den förkastades också med 452 röster mot 188. lEfter det således förslagen från kamrarnes KJS 0 0R AR some SR