Aftonbladet – 22 november 1872, sida 3

Dess årliga produktion utgör 4,015,000 rdi och den sysselsätter 900 arbetare. Här tillverkas alla sorters gummiskodon, ma skinremmar, snodder, hjulringar för vagnar, säckar, bollar och andra leksaker, kuddar, madrasser, vattentätt tyg, kappor, rockar, mössor, mattor, bandager och andra kirurgiska hjelpmedel; vattenkärl, tvättfat och dylikt. Största delen af Rysslands gummivaruexport, uppgående för ett par år sedan redan till 762 centner, tillverkas nästan ute: slutande här, Denna fabrik anlades år 1860 och har som tekniska hjelpmedel 2 ångmaskiner, en på 100 och en på 60 hästars kraft, 28 valsar, 7 pressar, 15 väfstolar, 8 kittlar och 30 andra hjelpmaskiner. B. Lerchs fabrik i Moskwa sysselsätter sig hufvudsakligast med tillverkning af gummiväfnader i siden, ylle och boroull till insättning i skodon ete. Denna fabrik anlades 1849 och levererar årligen 1,594,480 fot med ett värde af 600,000 rår. Huru fördelaktig denna industri måste vara, kan man sluta deraf, att då i Ryssland för ett par år sedan importerades gummielasticum och gutta-perka, såväl oförarbetad som bearbetad, tillsammans 13,095 centner med ett värde af 1,719,203 rdr, så tillverkades af det förstnämnda, visserligen importens största del, fabrikater för ett värde af nära 5 millioner rår. Vi träffa här på en stor mängd af en tysk utställd vattentät segelduk. Här i Ryssland finnas två fabriker, som efter dr Björklunds metod bereda vattentät segelduk, såsom ersättning för läder till militär-tornistrar, patronkök etc., af hvilka fabriker den ena redan har en årlig omsättning af öfver 250,000 rdr. Af vaxduksfabriker har landet bortät tio stycken med en årlig produktion af, enligt Matthäi, minst 746,300 rdr. En biand dessa, Hucks i S:t Petersburg, grundlagd år 1865, fabricerar årligen 12,000 stycken diverse vaxtyg, deribland så kallade amerikanska vaxdukar af utmärkt qvalitet, som användas såsom möbeltyg och ersätta läder. — Jury Lwoff i S:t Petersburg fabricerar, utom vanlig vaxduk, äfven ett nytt vattentätt tyg, kalladt vixatin, som användes till mansoch fruntimmerskläder, såsom talmas, baschliker, rockar, mössor etc., hvilket på visst sätt konkurrerar med gummit för dessa ändamål. Här finna vi nu först en stor samling ned vacker buteljkork från korkfabrikssktie-bolaget i Stockholm. Vidare sådana rån ryska och äfven från tyska fabrikaner. Bland de ryska exponenterna märka vi Perci Jakobs i Riga, som årligen produce: ar 100 millioner korkar för en balf milion rdr. J. Sturtz fabrik i Riga är dock större; dess produktion var redan 1870 133!2 millioner stycken kork, med ett värde ut 762,500 rår. Den drifves med ångkraft och sysselsätter 485 arbetare. Rysslands irsproduktion af buteljkork uppger Matthäi ill 1,625,000 rår. Vi träffa nu här på af flere tyska utstälare exponerade profver på skogsull och skogsullsprodukter, men vilja dock här vämna, att vi hafva funnit de af M. Schloss xponerade skogsullen och skogsullsprodukerna från Jönköpings skogsullsfabrik utställda i skogskulturpaviljongen, dit de ock rättast höra. — Hvarje utställare offererar här omständliga beskrifningar och intyg på lessa fabrikaters godhet, men hvad som mest örundrar oss, är dessa lofordande beskrifNingars höga ålder, räknadt efter den nuvarande tidens hastiga framsteg inom alla len praktiska kemiens områden. Så ersålles här en år 1849 tryckt broschyr sfver J. Weise balsamiska bad, och — hvilket är intressantare — ett plakat, ivarest finnes en attest af Alexander von Humboldt, skrifven i Sanssouci den 18 Nov. (845, hvari han uttrycker sin glädje öfver len nya industrigrenen, men öfvertager insen responzablilitet öfver dess helsogifvande förmåga, ehuru han säger sig gerna tro derpå. För omkring tjugu år sedan började man förarbeta skogsullen till tyg, kläder och täcken m, m., samt använda densamma säsom säkert medel emot reumatism, gikt, hemorroider och dylikt. Det är nog obestridligt, att sådana varor af äkta och oförfalskad skogsull hafva en helsosam verkan pä organismen, men härmed bedrifves ett verhördt bedrägeri. Häromdagen berättade för oss en af medlemmarne i skogsstyrelsen, att de hade undersökt skogsull och skogsullsfabrikater från fem särskilda utländska abriker och funnit fyra deraf vara helt och hället förfalskade. Här se vi ett stort sortiment vackra borstar, hvarpå står att läsa tysk industri samt väl ordnade svinborst, svinhär och hästtagel. Svinborstoch hästtagelhandelm samt borstfabrikationen höra till de vigtigare handelsoch industrföretagen. Med rening, atkokning och i allmänhet med tillberedning af den i handeln kommande hästtageln sysselsätta sig i många delar af Ryssland särskilta fabriker, men de rena och sortera tillika den i handeln förekommande svinborsten. Sådana fabriker finnas här 34. År 1868 exporterades 8530 centner hästtagel å 181 rdr 25 öre, alltså i värde af 1,546,062 rdr 50 öre och 36,202 centner svinborst för 7,828,765 rdr, eller tillsammans för 9,374,827 rdr 50 rdr. Kommer så dertill den betydliga inhemska produktionen, så kan man, med Matthäi, taxera hästtageloch svinborsthandteringen i Ryssland till 12!a millioner rdr pr är. Borstfabrikationen är här icke egentligen någon fabriksindustri, utan fast mera en busslöjd. Endast A. Feist i Warschau kallar sitt etablissement en fabrik, ehurn han endast använder menniskokraft dervid. Han har en ärlig omsättning af 125.000 rdr. Rarstfahrikatinnan kunda ach harda äfuan