Aftonbladet – 11 november 1872, sida 2

-e Fr rr Kö. rr RR 1 len viss likhet i bouquet. I här, sedan lång tid, bemödat sig om att odla; TIfrämmande drufvor; vinrankorfrån Burgund, Ifrån Tokay och de lätta drufvorna från MoI seldalen begynna att acklimatisera sig och Tlofva ett godt resultat. — Vinet på AstraI chan berömmes äfven rycket och vindrufI odlingen vinner allt större utsträckning i essa gvenska tändstickor redan för flera r sedan i Polen, i Warschau och till och ed nere i Wolhynien. I Tyskland finna i äfven sådana, men vi äro färdiga att tro em vara tyskt fabrikat, som ohederligt nog, år under svensk flagg. Vi gjorde i Berlin n gång en hänsyftning härpå till en tysk ch han fann det vara i sin ordning;ty, sade an, beteckningen svenska för sådana giftria tändstickor, som, för att tändas, erfordra trykning emot en särskild preparerad plån, ir helt och hållet oriktig, emedan de tillverkales i tyska fabriker för öfver tio år sedan, ven emedan nu allmänheten en gång komnit till att kalla dem svenska, så måste le tyska fabrikanterna efterkomma denna — iyek. Kan denna förfalskning ej af våra önade handelns omhuldare stäfjas? Man skulle lätt kunna tro, att den ryska ändsticksfabrikationen står på en läg ståndyunkt, eftersom de svenska tändstickorna iro så begärliga, men så är icke alldeles jallet. Det är endast så kallade säkerhetständstickor, som här fabriceras i otillräcklig mängd. Här fanns redan för några år sedan 85 tändsticksfabriker med ett tillverkningsvärde af 1,221,052 rdr och deraf till och med exporterades till utlandet. Införseln är dock betydligt större än utförseln, ty 1868 infördes redan 12,542 centner tändstickor med ett värde af 640,097 rdr eller således nära hälften så mycket, som Ryssland sjelf producerade. Straxt invid våra berömda tändstickor finna vi — svensk punsch i stor mängd; men ryssarne älska icke sådan vara så, som svenskarne: de förstå icke ett värdera punsch. Vi tro derföre, att våra punschfabrikanter hafva ringa utsigt att kunna häri förtjena något på ryssarne. Här finna vi talrika etagerer med olika sorter bränvin från både Ryssland, Frankrike, Sverige och Tyskland. Vanligt bränvin tillverkas och förbrukas här i stor mängd. De finare likörerna tagas visserligen från Frankrike och betalas ofantligt, men sin alosch, det öfver svarta vinbärsblad , dragna aromatiska sädesbränvinet, och enl, mängd andra fina bränviner, tillreder ryssen sjelf. I södra Ryssland, i Kaukasus produceras mycket och — som det pästås — i godt vin, men ännu försvårar kommunikationen der dess spridande och äfven skall man der vara i saknad af fatför dess transporterande, hvadan man fyller det i läderflaskor, af hvilka detsamma erhåller en lädersmak, som de förvända ryska gomarne icke tycka om. Derföre inskränker sig den ryska vinproduktionen, som här i allmänhet spelar någon roll, till två distrikter, Astrachan och sydkusten af Krim. Det på det senare stället af originalväxter ehållna vinet är starkt och skarpt, som kvarken eger den sötma eller milda elden hos de bättre grekiska vinerna, ej heller den kärfva bitterheten hos dess sämre sorter. Smaken har likhet med ringare madeiraviner och alla Dock har man en få 1u sk en äf de wW in tr ri mA PB FH RR LO PB UT PT RK Br RR dessa distrikter. Dock är och förblir ännu. länge vinproduktionen otillräcklig för det stora och vidsträckta landet. De rika dricka nästan uteslutande franska och rhenska viner och de fattigare hålla sig vid bränvin, bier och the. Här se vi ett helt sortiment så kallade hushållsglasvaror från Reijmyre aktie-bolags glasbruk. Detta är en artikel, som vi med fördel kunde afsätta i Ryssland, ty, eget nog, produceras inom landet endast glasvarror till otillräcklig mängd och stora qvanI titeter utländskt glas införas, synnerligast från England, Tyskland och Böhmen och detta oaktadt tullen är temligen hög, nemligen för vanliga glaskärl och fönsterglas omkring 6,87 rdr, för färgadt glas omkring 12,50 rdr, för slipade hvita glasoch kri stallvaror omkring 25 rdr, och för målade I (förgylda) slipade glasvaror omkring 50 rår pr centner. Så t. ex, importerades år 1868 för 2,964,680 rdr och deribland 20,877 cent ner ordinära varor; 1501 centner belagda l och obelagda speglar, i storlekar af mindre än 2,25 qvadratfot; 2471 centner fina glasoch kristallvaror och 20,565 stycken belagda och obelagda speglar frän 2.25—22,5 qvadratfot med ett värde af 989,045 rår. De festa laf de importerade spegelglasen höllo 2,25— 2,3 qvadratiot. Den, som vill hafva sig en extra superfin hatt af allra bästa slag, kan få en såi-I dan af den verldsberömda engelska hattfirman J. E. W, Christy C:o, Gracechurch Street JZ 35 i London, som här har utställt ett utmärkt vackert låger af alla sorters hattar, som bäras i England. Om vi icke missminna oss, sade den af hrr Christy, som var här, att firman har lager af sina hattar i Stockholm hos en hr Simon, Den, som önskar ega en så väl i form som qvalitet utmärkt hatt, gör sig nog besväret att höra efter denna firmas agent. — Strax derinvid har en annan hattmakare utställt ett sorti ment med hattar, men det tyckes vara gjordt, för att man skall tydligt få se skilnaden emellan en vanlig hatt och en Christy hatt. Här se vi vackra träarbeten från vår svenska husslöjd, bevisande att det kan blifva något af den, om den blott uppmuntras och ledes rätt, Se bara på dessa af träskurna hästar och läs att de äro prof på medfödda anlag, skurna i trä af en 17-årig, i slöjd färdighet alldeles oundervisad, svensk flicka från Falun i Dalarne, Wendela Andersson. Se här en fotografi af henne sjelf, tagel den 20 April 1872 och hvarpå hon tycke: sjelf hafva gjort den anteckningen, att hor flildan fund ANl plans OP PaA 4 1V