Aftonbladet – 9 november 1872, sida 3

som duger till att. reda hans begrepp och fatta ett beslut, eller att ändra det beslut som jag ämnar affordra honom, De äro rätt bra i sin väg dessa juridiska handböcker, men fordra litet instuderande, innan de kunna förstås; en amatör inom det juridiska facket, som stöder sig på dem, är ungefär lika viss på att leta sig en väg genom alla domstolschikaner, som ett barn, hvilket tagit sönder ett ur, förmår rätt sätta det i ordning igen. Af hvad jag fann, då jag häromdagen promenerade med squiren, tror jag just inte det skall bli svårt att göra honom litet nervös rörande den vigtiga post han bekläder här på orten och att bevisa storleken af det brott som är begånget, ge nom att i största korthet gifva honom några detaljer deraf. Och för öfrigt — Mr Pentweazle han ej afsluta meningen, ty dörren gick i detsamma upp och mr Womersley kom in. God morgon, sir! sade denne fryntligt; ursäkta att jag låtit er vänta, men för att rätt uppriktigt säga förhållandet, så skall min systerdotter, hvilken jag anser som eget barn, om några dagar gifta sig och vi ha i följd deraf en mängd anordningar attöfverlägga och bestämma, som väl alltid medfölja dylika ceremonier, men hvilkas mångfald ingen torde kunna ana, som inte sjelt har varit i samma predikament. Men kanske har äfven ni, sir, varit satt i tillfälle att bortgifta en nära anförvandt? Nej, sir, svarade mr Pentweazle; detta är ett obehag hvarifrån jag har varit befriad. Jag är lycklig nog att kunna säga mig aldrig ha egt hvarken en dotter eller en nice. Hade en sådan fördömelse drabbat mig, skulle jag utan tvifvel sökt utväg att draga mig undan snarorna af ett dylikt slägtskapsband. Ödet Har så tillvida varit