Aftonbladet – 9 november 1872, sida 3

skall känna sig stå i tacksamhetsskuld ti författaren. Th. Skogarnes Konung af Edmond About. Öfve sättning från sjette originalupplagan a E-—e. (Stockholm 1872. Sigfrid Fl dins förlag.) Långt innän författaren af La questio romaine ännu blifvit en af litteraturen högmögende och innan kejsare och kanslere ännu kommit på den tanken att trampa folk rätten under fötterna, för att med den miss haglige författarens häktande kunna lindr. svedan af de styng, hans uddhvassa penn: mäktat åstadkomma till och med i dera rhinoeeroshårda hud — långt före denna tid säga vi, vistades About i Grekland, der ha: beklädde den anspråkslösa platsen af lärar vid franska skolan i Athen. Frukten at vi stelsen i Grekland blef den lilla qvicka oc originella boken La Grece contemporaine genom hvilken About egentligen introduce rade sig i den franska litteraturen, der et öfverflödande mått af dgsprit, paradt med er klar, uddig, äkta fransk stil med ens anvi sade honom en plats på höjderna. Med blix trande qvickhet och skoningslös satir gisslade About förhållandena i det lilla halft orien taliska, halft europeiska konungariket, de: barbari och civilisation ständigt ligga i fejd med hvarandra och der det konstitutio nella lifvet knappast eger något annat ut tryck än de månadtliga ministerförändrin garna och den nästan regelbundet hvarje halfår återkommande upplösningen af kam rarne. Djupt kränkta i sin nationalstolthet genom Abouts bok, utslungade grekerne mot densamma genom den engelska och franska pressen en mängd i ett mer än lifligt språk affattade protester, uti hvilka de beskylde den franske författaren för förvränghing. öfverdrift, osanning jemte en mängd andra mindre vackra saker. Dessa anfall besva rade About genom att offentliggöra sin lilla roman Le roi des montagnes eller Skogar nes konung, såsom titeln i föreliggande öfversättning blifvit återgifven. About vänder sig här uteslutande mot den sida af det grekiska lifvet, för hvilken det lilla konungariket i senare tider genom händelser, hvilka ådragit sig hela Europas uppmärksamhet, vunnit en reputation af temligen herostratisk beskaffenhet, nemligen mot röfvareväsendet, hvilken i det nya Hellas, såsom man påstått, verkligen tyckes ha antagit karakteren af en nationel institution. Det är sålunda ingenting mer eller mindre än en röfvareroniati, hvarmed man i Skogarnes konung undfägnas — men en röfvareroman af modern snitt och med litterära egenskaper, om hvilka författarne till en föregående tids produktioner i denna väg icke hade den aflägsnaste aning. Det ljus, som genom det för några år sedan föröfvade mordet på den engelske legationssekreteraren och några andra turister spred öfver de grekiske röfrarnes djerfva framfart likasom öfver regeringens vanmakt gentemot dem, visar, att Abouts skildring af den gamle röfvarehöflingen Hadgi-Stavros och af häns band icke innebär någon öfverdrift. Tvärtom röjer teckningen af Skogarnes konung, denne patriot, denne ömme fader, denne skicklige och praktiske verkställande direktör för det på aktier stälda röfvarebolaget, att han är 0 typisk personlighet, hvilken genom förjattarens konst endast erhållit relief och utsmyckats på ett sätt, som erfordras för att kunna intressera som romanhjelte. Den rika kolorit, författaren består åt Hadgi-Stavros och åt den lärde och olycklige Herrman Schultz len andre af romanens hufvudpersoner, hin lrär honom dock ej att på ett lifligt och iskådligt sätt framställa åtskilliga andra igurer, såsom en alltid hungrig engelsk lady, mn mycket vänfast och ömsint mördare, nordbrännare ech röfvare vid namn Wasilij, n from prest, som tar tionde af röfrarnes yte m, fl. Dessa af en sprudlande qvickhet ich den finaste iakttagelseförmåga uppburna ersonskildringar göra, i förening med de ifliga målningarna af -sceneri och: folklif, lenna bok till en den mest roande och uppriskande lektyr, under det till och med de Jlra kinkigaste vännerna af riktigt rafflanle scener och tilldragelser å la Rinaldo Rialdini efter genomläsningen af detta Abouts ikanta opus icke skola hafva skäl att klaga fver röfvareromanens förfall, hvad det nervittlande och rysligt intressanta angår.