Aftonbladet – 9 november 1872, sida 3

-I har tillträde, blott man skyddar dem fö Thvarje beröring med dammets förstörand följeslagare, hvilka af honom befunnits var i synnerhet talrika i och vid boningshus mindre talrika å de öppna fälten, samtren af sällsynta då man kommer udp på ber af 6000 fots höjd och derutöfver. Dess små osynliga fiender, hvilka endast genor de starkaste förstoringar kunna upptäckas kunna uthärda många slags för högre orga nismer förstörande inflytelser, men döda genom upphettning till vissa värmegrader hvilka synas Vara olika för olika slag oc! för en del uppgå till bortåt 1509 Cels. Pi detta förhållande grundar sig förfaringssät tet vid beredandet af s.k. konserver, hvilk: i sina hermetiskt slutna förvaringskärl bi behålla sig oförändrade huru länge son helst, sedan genom tillräcklig uppvärmning alla vid inläggningen inkomna vibrioner el ler deras frön blifvit dödade. Några af de hithörande mikroskopisk: organizmerna arbeta dock till mensklighe tens gagn. Sk gör exempelvis den lilla jästsvampen (Saccharomyces cerevisice), utan hvars hjelp vi icke skulle kunna erhålla hvarken söderns eldiga viner, eller vårt vanliga bränvin, ej heller värt oumbärliga öl, i det att endast genom denna lilla svamps inverkan de nämnde dryckerna erhålla sin halt af alkohol genom sönderdelning af det i den ojästa druäfsaften o. 8. v. befintliga sockret. Man kan få en aning om dessa organismers litenhet och tillika mängd, då man får veta att 400 milliarder jästceller behöfva arbeta en timma för att förvandla 4 ort socker till alkohol och kolsyra. Om man, säger författaren, med denna beräkning till grund ville försöka att uttrycka talet för de celler, som dagligen måste arbeta för att bereda vårt vin, vårt bränvin, vårt öl och dessutom toge med de jästceller som arbeta vid brödberedningen, så skulle vi komma till tal, inför hvilka till och med astronomerna skulle häpna, oaktadt de just icke äro ovana vid stora siffror. Ättikjästen (Torula aceti) är äfven en sådan der liten osynlig arbetare, som omsätter alkohol till ättika. Det är denna som frambringar ättikjäsning i öl eller svagdricka, i illa förvarade franska viner. Man har emellertid funnit att genom vinernas uppvärmning till 609 Cels., ättiksvampen kan dödar och göras oskadlig, Det är sålunda att hoppas att en ofantlig mängd godt vin, som nu ej kan transporteras, utan att förskämmas, skall framdeles kunna komma i handeln till ett ett mycket billigt pris, då tppvärmningsmetoden blir allmänt använd. Förf. meddelar i detta hänseende märkliga sifferuppgifter. Jästsvampen och ättiksvampen voro länge le enda kända s. k. fermenter, Nu vet man att många andra finnas, hvilka äro verksamma t. ex. vid mjölkens surnande, vid organiska ämnens förruttnelse o. s. v. Vid örruttnelseprocesserna biträda äfven åtskiliga något högre organiserade växter, såsom mögelsvamparne. Till dem hör den lilla parasit (Peronospora infestans), som förorsagar den bekanta potatissjukan. De sjukdonar hos våra sädesslag, gom äro kända unler namn af sot, rost, brand och mjöldagg iro äfvenledes förorsakade af dylika emå orsanismer, och den i medicinskt hängeende i vissa afseenden eå vigtiga mjöldrygan är let vegetativa lagret (myceliet) af en parasitsvamp. Åtskilliga sjukdomar å eller i menniskans hud framkallas genom i detta organ efvande mögelsvampar och dylika angripa samt döda äfven andra djur, hvarpå af mörel dödade flugor om hösten ofta lemna exemel och hvarpå den dödande sjukdom hos ilkesmasken som kallas muscardine är ett ytterligare bevis, En annan sjukdom hos ilkesmasken, kallad pebrine eller fläck. jukan, har hotat att alldeles tillintetgöra rankrikes hela silkesodling och vållat årliga örluster af 100 millioner francs. Denna sjukdom orsakas af en annan mikroskopisk räxt (Panhistophyton ovale), som ytterst lätt an öfverflyttas från en larv till en annan. Denna sjukdoms rätta natur har blifvit ut edd äfvenledes af Pasteur, och genom iaktagande af hang råd med afseende på silkesdlingens handhafvande börjar densamma ter i Frankrike taga ny fart. Mjeltbrandens uppkomst genom bakterier ir med visshet ådagalagd och man anar att iknande organismer utgöra: det verkliga mittämnet i messling, skarlakansfeber, tyus, kolera etc., men man känner icke detta nnu med säkerhet, Hvad man hittills utönt om det skadliga inflytandet af de damnet åtföljande vibrionerna och bakterierna ar emellertid ledt till användandet af en ;y behandlingsmetod af sår och svåra skaor, grundad på användandet af förbindninrar indränkta med ett ämne, som dödar dessa må osynliga, men förstörelsebringande orgaismer, utan hvilkas närvaro isåret inga våra symtomer af rodnad, svullnad, varbilding och feber inträda. Sådane--vibriondölande medel äro karbolsyran och borsyran aseptinet) m. fl, Förtjensten af karbolyrans införande i kirurgien tillhör prof. ister i Edinburgh. Genom användning af lensamma hafva många menniskolif blifvit :äddade och många skadade lemmar sparade, vilka under förr använd behandling säkerigen måst uppoffras, till följd af de förstöelser som de med dammet kringförda och i len skadade delen inkomna vibrionerna skulle tvifvelaktigt hafva åstadkommit. Ref. har här sökt fästa uppmärksamheten rid vissa punkter af framställningen i dr Törnbloms sakrika och i hög grad intresanta afhandling om dammet och dess betylelse. Sällan har inom ett så ringa antal idor en sådan mängd nya och vigtigaiaktagelser blifvit framlagda, som i nu anmälda kildring ur vår tids forskning, och man kan rara förvissad om att hvar och en som förkaffar sig detta häfte och tillegnar sig dess ör alla lätt fattliga och lärorika innehåll