Aftonbladet – 9 november 1872, sida 3

till hvilken författaren dedicerat detta a bete. De utgöra i sjelfva verket ett boup; tecknitgsprotokoll öfver all lösegendom I Sverige. Man får här reda på, huru ång lstycken gull, huru många lod silfver; hur I många lispund koppar, messing, tenn, hurt f många hästar, ston, oxar, kor, ungnöt, får Jgetter och svin och huru stort belopp red J penningar hvarje bonde eller borgare egde och för borgaren dessutom hvilket förrå af köpmansvärör hän lade i sina bodar oci källare. Det kunde naturligtvis icke kom ma i fråga att trycka dessa taxeringsläng der i deras helhet och särskildt upptag: hvarje skattskyldigs lösegendom. Endast d särskilda persedlarnes summor för hvarje socken och stad ha här upptagits. Dess: taxeringslängder lemna, genom sina noggran na uppgifter om antalet kreatur af olik: slag, goda bidrag till en svensk landtbruks statistik för i fråga varande tid. För ati få till stånd en fullständig sådan, återstod endast att skaffa sig lika noggranna och fullständiga uppgifter om spanmålsproduk tionen. En sådan källa har författaren fun nit i tiondelängderna från denna tid. Vid taxeringsregistrens kolumnering och angifvandet af summorna för hvarje socken har det naturligtvis varit af yttersta vigt att äfven utsätta antalet af de skattande, Af icke mindre vigt för kännedomen om den ti dens ekonomiska och sociala förhållanden var det äfven att skilja mellan den besutna och den obesetna befolkningen och uppföra båda klasserna i särskilda kolumner; Härvid mötte den svårigheten, att nämda skilnad i en del af i fråga varande taxeringslängder är antingen alls icke eller högst otydligt angifven. Denna svårighet har förf. lyckats häfva genom begagnande af de register som år 1576 och 1577 uppsattes i och för uppbörden af de s. k. drängepenningarne. För att kontrollera taxeringsregistrens fullständighet har förf. i misstänkta fall jemfört de i dem förekommande byoch gårdsnamnen med jordeböckernas. För att sätta läsaren i tillfälle att på kartan följa gränserna mellan det på den tiden bebygda och obebygda landet, har han för vissa socknar i det förstnämnda uti noter angifvit byarnes namn eller de bebygda gårdarnes läge. Äfvenså har hati särskildt angifvit pastoratsindelningen för denna tid samt den administrativa indelningen i fögderier och län. Socknarne äro i alfabetisk ordning upptagna under sina härad. I och för häradenas uppställning under landskapen har förf, i allmänhet följt Styfes Skandinavien under unionstiden. Äfven i fråga om rättskrifningen af socknars och härads namn, hvilken i administrativa handlingar från denna tid varierar i oändlighet, har han följt nämnda arbete, dock stundom med betydliga afvikelser, emedan de urgamla nawnen till en del redan vid nämnda tid öfvergått till nya former. Tabellen för hvarje landskap inledes af en allmän öfversigt af landskapets topografi och ekonomiska förhållanden och åtföljes af noter, i hvilka meddelas för uppfattningen af det hela vigtiga detaljer och redogöres för källorna. Efter den generella inledningen och före sjelfva beskrifningen meddelas herredagsbeslutet om Elfsborgs lösen och sättet för denna skatts upptagande. Sådant är innehållet af detta arbete, som är ett högst värderikt bidrag till den historiska forskningen i vårt land. Dettaförsta häfte omfattar Norrland. (Vesterbotten, Ån sermanland, Medelpad, Helsingland och Gestrikland), Dalarne, Bergslagen och Vestmanland, Vermland och Dal. Förf. har för afsigt att, om omständigheterna det medgifva, framdeles utgifva en dylik statistisk beskrifning från förra hälften vf 1600-talet, stödd på de i kammararkivet örvarade register till mantalspengarne och boskapshjelpen samt öfrige räkenskaper och jordeböcker.