Aftonbladet – 6 november 1872, sida 3

intresse Ior sveriges industriella tramtid. Det är mindre i min egenskap af intresserad än till följd af den omständigheten, att jag år 1868 hade i uppdrag att uppsätta en berättelse om dessa affärer, som jag tager mig friheten meddela följande upplysningar. Skånes rikedom på mineralier är ingalunda tvifvel underkastad; jag är i tillfälle att kunna försäkra, att mina Törätikpklaer för fyra år sedan, långt ifrån att vara öfverdrifna, nu ha bekräftat sig genom de erhållna fakta, och att det ej skall dröja med deras förverkligande, så framt, väl till märkandes, man icke söker göra de tilltagsne män modfillde, hvilka ha vågat trotsa de skenbart oöfvervinneliga hindren. Den artikel, om hvilka det är fråga, begagnar epitetet -Schwindel-; man gkulle kunna finna sig sårad af denna artighet, om det ej vore kändt, att man ej i edra trakter ofta träffar tyskar från alla håll och kanter, hvilka kasta sig in i alla slags företag, icke för att göra dem fruktbärande, utan för att vid lägligt tillfälle draga sig ur spelet med stor vinst. Under min senaste resa till Stockholm kommo flere af dessa herrar icke såsom egare, utan såsom negociatörer, och bjödo ut åt mig hvarjehanda mutsedlar på grufvor. blend andra på en stenkoisgrutva.1i Skåne, rörande hvilken. de lofvade mig guld och gröna. skogar, men hvars värde de nu söka nedgsätta. Hvilka äro då Schwind ler;?Må edra kapitalister lugna Sig ; det misstroende, man söker ingifva dem, saknar all grund. Flere bolag ha konstituerat sig på senare tiden; I tillräckliga summor:för. de första arbetena äro redan anskaffade; frarantierna äro fullständiga. och jag är viss på. att edra grufaffärer skol lemna ett lysande resultat,i fall man fortsätter! och finner uppriktigt understöd i ert land. Men ändamålet medmitt bref är icke blott att protestera mot orättmätiga insinuationer; det är i synnerhet i sfseende på en annan punktjag vill göra mina anmärknivgar. Jag vill förklara, att bergverksindustriens uppblomstring hämmas i Sverig af sjelfva lagstiftningen. Er regering inser detta. Med NHiflig tillfredsställelse har jag inhemtat, att en komit, bestående af ansedde män, nyligen blifvit tillsatt för att utarketa ett försläg till förändrade .grufvestadgar. Mi desse män, som ej äro hemmastadda i grutvedritt, inhemta erforder!iga upplysningar af kunnige och erfarne personer, för att utarbeta en lag. som är gynsam för bearbetarne af grufvor. utan att likväl göra intråug i andra intresserades rättigheter. Utfärdandet af en dylik lag blir oundängligt nödvändigt, om man verkligen önskar Traga nytta af rikedomarne under märken i Sverige; och man skall icke uppnå detta mål, di om är jag viss, annat än genom att på alla mö liga sätt egga Kapitalisterne att i detta slags företag insätta summor, som; derpå ha vi tyvärr hos .os8 många exempel, ofta endast gifva mycket låg ränta. Tillåt mig några korta reflexioner i detta ämne! I Sverige upptager hvarje mutsedel ieke mer än 40,000 qvadratfamnar; 1 sjelfva verket tages aldrig ex mutsedel isoleradt, utan inmutaren begär ett visst antal. mutsedlar. hvilka alltid beviljas honom. Men svårigheten för inmutarne är att börja med atterhålla hvad I kallen ut-mål 4enceinte). och, derefter att bevara sin eganderätt. ..Dessa båda vilkor kräfva. att före och efter erhållandet af mutsedel åtskilliga obehagliga formåliteter samt mycket onyttigt, ja till och med för. den framtida brytningen skadligt, om icke rent af farligt arbete skola fullgöras. y äfven om man tolkar lagens anda så mycket som möjligt till inmntarens förmån, måste denna för att förvärfva sina rättigheter. arbeta på hvarje jordstycke af 40.000 qvadratfamnar, till och med :om han: på ågon. puinkt.på sitt inmutade område bedrefye arbetet med allvar. Jag anser deremot i Skåne ett utmål böra vara 40 gånger större för att kunna med fördel bearbetas; som inmutaren endäst kan bearbeta en enda liten del.om året, är han förpligtad att på de öfriga 39 delame verkställa arbeten, som mMotsvara 400 dagsverken celler 3 kubikfamnar uppgräf jord, hvilket för detta avtal mutsedlar redan representerar en ganska rund summa, som är all deles bortkastad, det måste ni medgifva. Jag sade nyss, att dessa arbeten. skola blij. skadliga, om icke farliga i en framtid. Arbetena : för inmutarerättens bevarande äro obetydliga: de bestå helt enkelt i att kasta upp några spadtag jord i närvaro af två vitnen. som erhålla be: talning för att uppsätta ett protokoll och, om så behöfves, kunna INyga, att: denna lagens föreskrift blifvit fullgjord. Men hyad erfordras för att erhålla utmål? Lagen stadgar, att man på hvart och ett af dem skall upptäcka det ämne, hvarå inmptning sker. Hvika äro de minst kostsamma arbeten, som mäste företagas för att yckas häri? .Borrningar, som, utgaende från tan, genomtränga den döda marken för att komma ned i den stenkelsförande. Emellertid j innehåller öfverallt, och särskildt i Skåne (derom har jag varit i tillfälle att förvissa nig) den löda rg ofantliga vattensamlingar, som Iramdeles icke skala underlåta att Föra afbrägk i don blifvande stenkolsbrytningen genom att medföra hotande katastrofer. Jag kan till stöd för detta påstående anföra den förfärliga olyckshändelse, som för några dagar sedan tilldfog, sig i sten kolsgrufvorna SE Be vid Liittich, der, oberäknadt de materiella förhisterna, 25 arbetare I f illsatte lifvet. Arbetena öfversvämmades ögon-! vlickligt af. vatten. som samlat sig i fordna nt c sräfningar, om hvilkas. tillvaro man var okun-a vig och hvilka äro ganska vanliga i provinsen in vättich. Dessa arbeten vid ytan, ständiga käl-d or till fara, ha gjorts af jordegarne, innan vår agstiftning, gjorde slut på detta förslösande af andpts Her om äri ligger den verkliga våden at. mutsedtares fördelning och det fastställda sättet att för ärfva eganderätt.. Derför är i Belgien så väl om i Frankrika koncessionernas omfång obegränadt, ochs kopgessionären af en rufrg hehåller tändig eganderätt utsn att. såsom förhållandet st r hös er, vara nödsakad att företaba vissa ar jua eten på den och den punkten; han anordnar jaa årbeten så, som ban behagar, och på lämpgaste sätt i sin grufvedrifts intresse, -Genom kt stadgande i 1810 års Jag är dock en fast af. ift af 10 francs pr qvadratkilometer lagt på zanderätten till grufven för att förehygga missruk med alltför stora koncessloner och isyrneret för att förhindra, att de läggas i ödesmål. beroende af denna fasta afgilt och ebura man j har velat betrakta grofvrytning såsom en hanol, är grafegendom i likhet med all slags annan ph; sendom belagd med en afgift. lämpad efter ef-ly; astningen, men dock aldrig öfverstigande 5 proc eh nettobehållnicgen. Denhia sistnämnda skatt. I hä vilken, eåsöm ni finner, är ganska lindrig, har) Oj bjudits ndast för att bilda erforderliga fonder d r koncessionernas öfvervakande ooh förbättrt inde, och icke för att bereda staten en ny ingå omst, af frakten att förlama den i gång va län ue fraivedriften: och isynuerhet för att icke rhindra framtida grufvebryiningar. Det hän 1 och med, att en grufegare begär (hvilket) ., ;viljas honom efter skedd undersökning) ned F. ttning -i eller borttaggnde af. den proportio-St ella algiften, när en grufva är svår att bear. tc ta eller har drabbats af en olyckshändelse. Om det icke är att alltför mycket missbruka välvilja. herr-redaktör, vill jag: pu inlåta mig Vett annut kapitel, hvilket är ännu vigtigare r bergverksrörelsens utveckling i Sverige: Jag enär de paragrafer, som angå skyddet ör jord22. endom och -egarnes af jordytan rättigheter så m delegare. Den svenska lagstiftningen är i båda dessa afen menlig för bergsbrukaren på mer än ett man AR . lar 2 2 i första kapitlet förbjuder. grufegaren att)! beta närmare än på 100 famnars afstånd från)Oningshus ochandra byggnader, ja till och med) Ti! ggnadstomter och trädgårdar, så framt icke bit red dt jordytan — stadgas det i andra Vara. tj CIN