Aftonbladet – 4 november 1872, sida 2

TOCKHOLM den 4 November I morgon är den vigtiga dag, då ett af 9 största land på jorden, Nordamerikas ;renta stater, för den närmaste framtiden kall bestämma öfver sitt öde. Den 5 Noember afgöres nemligen hvem som den nästa Mars skall såsom president för de fyra ;ljande åren flytta in i hvita huset. Äfven m man icke visste mera om betydelsen af etta val än att förberedelserna och agitaonerna för det samma nära ett helt år ;srut upptagit hela det praktiska folkets ppmärksamhet och intresse, hvilka slutlien utvecklat sig till politiska passioner, när hvarenda amerikanare tagit sin plats vom ett parti och deltagit i valstriden, ej lott för att fylla en medborgerlig pligt elr utöfva en laglig rätt, utan för att diekt och personligt inverka på valets utÄng genom att enskildt och offentligt göra Ut för att upphöja sin och nedsätta motartiets kandidat; så skulle man dock enast deraf kunna sluta att amerikanarne nse presidentvalet för en lifsfråga. Det ger också icke ringa betydelse, ty det in-. ebär icke blott ett ombyte af statschefens ersonlighet, utan just derför att de olika artiernas kandidater äro representanter för em, betyda de särskilda personernas namn ckså olika styrelsesytstem, sträckande sina erkningar ända ned i den minsta förvaltingens detalj; ty ett presidentombyte är i et närmaste liktydigt med ett fullständigt mbyte af hela administrationens personal. )eh detta är det just, som mest bidrager tt sätta passionerna i rörelse. Om mitt arti segrar, hvarför skulle ej belöningarna ör trohet och ihärdighet hinna ned till mig ch mina vänner i form af något magistratsmbete, då i motsatt fall jag och mina väner i fyra år äro uteslutne från allt inflyande på administrationen. Denna embetsmänens afsättlighet inom alla grader och deraf l! jelfnödvändiga vexling vid ett ombyte afl statschef äro bland det amerikanska sam-l: hällets största olägenheter, ty de hindra alll. verklig kontinuitet i statsärendenas behanding och förorsaka i stället att tjenstemän, l som enligt regeln blott hafva fyra års tjen-l stetid, söka ait på bästa möjliga sätt vända sig denna till godo. Under dessa förhällanden är det högst naturligt att en stor lel medborgare, för att göra dessa olägenheter mindre, önska bibehållandet af den en sång varande presidenten, i fall detta kan ske. Det är derför ganska vanligt att den förutvarande presidenten, efter tilländagå endet af sin första embetstid, ånyo uppställes såsom kandidat. Lika naturligt är dock äfven att partier och intressen skola finnas till, som anse sig ha allt att vinna på ett byte. För att ernå den styrka, som ligger i koncentrationen, måste dessa bortse från större och mindre skiljaktigheter i åsigter sins emellan och slata sig tillsammans mot den gemensamme fienden, Detta är den inre betydelsen af uet intressanta skådespel, som hvart and -sjerde år uppföres med den stora ren tiken såsom skådeplats. och hyilk?, t år efter hufvudpersonerna kan onämnas Grant eller: Greeley. 4 Orani, eller Greeley! Det är den stora flagan, som i morgon skall afgöras, hvarför det torde intressera de af vära läsare, som Icke närmare känna till dessa bagge män, att erhålla några notiser om deras personer och verksamhet. Ulysses S. Grant föddes den 27 April 1822 i Point-Pleasant uti staten Ohio, och hans barndom förflöt lugnt i föräldrahemmet, utan att han då gaf löfte om en sådan framtida storhet, som han sedan vunnit. Vid 17 års ålder inträdde han i militärskolan vid WestPoint och utgick derifrån 1843 såsom underlöjtnant vid 4:de infanteri-regementet. Sedermera deltog han i fälttåget i Mexico och blef der, efter affären vid Molino del Rey (1846), utnämnd till löjtnant och vid Chapultapec den 18 Dec. 1847 till kapten. Han lemnade krigstjensten i Juli 1854 för att förestå en garfveriaffär, som hans far hade upprättat. Härmed fortsatte han några år och begaf sig sedan till staten Missouri, der han blef landtbrukare. År 1860 flyttade han derifrån och bosatte sig uti Galena, en liten stad i Illinois, der han egnade sig åt fredliga sysselsättningar, till dess kriget utbröt mellan Nordoch Sydstaterna. Han blef då först anstäld som adjutant hos generalen en chef, avancerade snart till öfverste och sedan till brigadge neral vid Illinois volontärer. Den 27 Dec. 1862 blef han utnämnd till general en chef och i denna egenskap ledde han unionen till seger och förvärfvade sig för alltid ett namr inom historien. År 1868 blef han af det republikanska partiet uppsatt som kandidat. och den 4 Mars 1869 blef han president öf ver Nordamerikas Förenta statr. Tillståndet inom unionen var vid Grants tillträde ej det bästa. Försnillning och oär lighet hörde till ordningen för dagen inom de fleste af departementen, embetsmänner voro opålitliga och mottagliga för mutor nationens tillgångar voro uttömda, ev orim lig beskattning undertryckte all industri loch en oerhörd statsskuld hotade unionens I kredit med undergång. Med sin vanlige energi satte sig Grant till verket; han om Igaf sig med kloka och patriotiska statsmän och hans administration började genast ar I beta för lättandet af den börda, som tryckt: befolkningen. En sträng ekonomi infördes Ii alla embetsverk, ohederliga embetsmär straffades eller afskedades, armen reducera des till en numerär, som var lägre än de! under fredstid vanliga, och alla onödiga ut gifter indrogos. Under Grants fyraårig: embetsförvaltning har statsskulden blifvi reducerad med mer än 300 millioner dollar: (1150 millioner rmt) och beskattningen med 250 millioner dollars (960 millioner rmt) I Förenta staterna är tillika det första land som historien känner, der anslaget till sko lorna är större än det till armån. Se me UMAR VR BS MN NS TR mo mn 0 pet bt fä rt Fd