Aftonbladet – 4 november 1872, sida 2

later. Han yttrade, att det radikala par ; endast lefde af republikanernas välvilja, n att dessa stodo fullkomligt oförsonliga at emot den nu varande situationen, Zoa, ministerpresidenten, som står i spetför det radikala partiet, svarade, att rö: bliken icke stode för dörren, Republika1 Figueras försäkrade deremot, att det varande kabinettet skulle blifva det sista der konung Amadeo. Zorilla genmälte, republikanernas krigsförklaring icke inf honom någon fruktan. Lagens första ragraf antogs derefter med 207 röster mot . Republikanernas styrelseråd har nu utst ett möte till den 17 November: fB8tya sen ogillar insurrektionen i Ferrol oci nsäger sig hvarje förbindelse med den nservativa republiken, Striden mellan preussiska regeringen och rrehusets konservativa majoritet angående retsordningslagen utgör fortfarande fvädämnet för Berlintidningarnas Betrak: ser. Den 29 i förra månaden, således ii mm herrehuset ännu förkastat lagförslaget dess helhet, yttrade den officiösa Nordutsche Allgemeine Zeitung: Det är klart i hvar och en, som har någon insigt i rhållandena, att huset genom den hållning et antägit ändast skall skada den konspr: ativa saken, som det försvarar. Striden ir sig här icke omkring något, som efter ehag kan göras eller underlåtas utan omring ett lagförslag, som skall och måste enomföras, Derom äro alla regeringens Aktorer öfvertygade öch eniga. Då herre: tset inlager en alldeles negativ ställning 11 lagen, kastar det endast bort det inflyunde, som det skulle kunna utöfva på laens form, och det skall slutligen finna sig täldt inför nödvändigheten att antaga hoom, men då under helt och hållet föränrade förhållanden. Tyvärr får man af de eWatter som hittills egt rum i herrehuset et intryck, att denna kammarö irisskännet åde den politiska ställningen och grähsernå ör sin egen makt i förhållande till kröäns Man frågar; hvarför icke Bis: varck personligen uppträdt och lågt hölå yngden af sitt inflytande i vägskålen till örmån för lagförslaget. Det gifves till och ned de som pästå, att den utgång saken ör denna gång fått ieke ogerna setts af ikskanslern, emödan ministören dsrigenom an komma att renas från vissa elementet, å hvilka han icke sätter särdeles värde, ch situationen blifva klarare. Hvad som etydligt försvårar Bismarcks ställning unler denna strid är den omständigheten, att många män af stortinflytande vid hofvet ha söstat med opositionen i herreliuset, bland lem general Moltke, Bismarcks onkel frih. Below och hans svåger frih. Arnim Kröchlenburg, kejsarinnans ceremonimästare grefve Nesselrode och flere andra. Norddeutsche Allgemeine Zeitung för den 31 iförra månaden innehöll änau i sista stunden en vVarnande artikel, i hvilken betonades, att om än en omkastnivg för närvarande var svår, skulle den dock ega rum, så snart blott deil åsigten gjort sig allmänt gällande, att frå gan icke kan falla, hvilken ställning herrehuset än vill intaga till densamma och att endast ett öfverskattande af dess egen makti ledt herrehuset in på den väg det beträdt. Tidningen beklagade, att majoriteten i detta hus trots ministerns och regeringskommissariernes klara och otvetydiga förklaringar, ja, trots de bestämdaste antydningar från den högsta aiktoritet, i hvilken herrehuset under alla omständigheter måste se dön för: nämste väktaren för sina rättigheter, hållit fast vid en alldeles onyttig och resultatlös opposition. Ännu skarpare uttalar sig Provinzial-Correspondlenz om förhandlingarna i herrehuset. Det är betecknande, yttrar tidningen, för den anda i hvilken diskus sionen fördes, att en af det konservativa partiets mest betydande och allvarlige le dare svarade inrikesministern, då han i rer geringens namn förklarade, att hon på in: tet sätt kunde gå in på en i herrehuset föreslagen ändring: Vi hoppas, att här ännu skola komma att fattas många beslut, som ro oantagliga för herrar ministrar! Detta är icke den tonm, fortsätter tidningen, i hvilken ett konservativt parti i Preussen måste underhandla med konungens regering. Det är nu icke mera fråga om kretsord ningsfrågan allena; det skall afgöras om lagstiftningen öfverhufvud skall stå stilla eller gå tillbaka. Det är fråga om kronans och regeringens makt och anseende. Na tionalzeitung yttrar den 31 Okt.: Herrehuse liknar ett fast, förskansadt läger, från hvil ket en liten men sluten skara tillbakavisa såsom fiendtliga angrepp folkets fordringar lika mycket om de framträda under skydde af de sansade inom alla partier eller till oci med under skyddet af en konservativ rege ring. Herrarnes fabel att de utgöra et skyddsvärn för regeringen måste åtminstont nu förefalla icke endast för det närvarande ögonblicket, då de befinna sig i den skar paste strid med en konservativ regering och med en konservativ medlem af ministå ren, utan de måste låta masken falla äfve: i fråga om det förflutna. Hr von Kleist Retzow, majoritetens ledare, talar under sin: anhängares bifall om konfiiktens glänsande tider, hvilka likväl alla goda patrioter, med inbegrepp af furst Bismarck, och regeringe! sjelf hvilken segerikt förde kampen till slut betecknat såsom beklagansvärda. Alla fo sterlandsvänners önskningar stämma öfvel ens deruti, att denna konflikt aldrig kal förnyas, men hr von Kleist-Retzow talar sina politiska själsfränders anda, när ha prisar detta allmänt beklagade tillstånd såsor Iglänsande. Här gäller det icke mera ej speciel strid om det eller det förslaget uta en strid om hela vår framtida utveckling Huru skall någon reform kunna bryta si väg, om länge sedan förmultnade id6er, fö hvilka endast några få röster inom lande höja sig och som de konservative sjelfv