Aftonbladet – 4 november 1872, sida 2

tt afhandlas af franska nationalförsamlin-hål ;en under dess nästa session, hvilken som lsty ekant tager sin början i dag åtta dagar.li d lya rykten om de förslag regeringen kom-me ner att framställa uppdyka nästan dagligen för ch alla gifva anledning till mer eller min-gel re vidlyftiga kommentarier och anmärk-för ingar. Sedan Bien public, Temps, Journal, bä les Debats redan lemnat sina något skif-lme ande bidrag till dessa rykten, uppträder nu latt tfven XIX Sidcle och berättar att republi-sp kens president har för afsigt att i sitt bud-rat kap föreslå församlingen, att hon skall ut-jbö rvämna en kommission, som kommer öfver-bo ns med regeringen angående sättet att lösa lke le främst på dagordningen stående politiska te: rågorna, samt att Thiers är af den åsigten, åte utt regeringsfrågan måste först afgöras innan öf: nan skrider till några allmänna val, Tid-jmc ningen påstår derjemte, att Thiers förka-!be star presidentskapet på lifstid; men att han ril icke är obenägen att mottaga ett mandat för ha nägra år, dock med det vilkor, att han icke lpr erhäller sin fullmakt af nationalförsamlin-D: sen utan af 300—400 särskilda valmän, som j ke enkom utses för anställandet af presidentjur valet. Temps påstår deremot, attingenting ti annat är med bestämdhet afgjordt, än att en stor kommission skall bildas, för att rådpläga om den konstitutionella ställningen. fr Times särskilde korrespondent i Paris lem-la: nar emellertid å sin sida i ett af sina sena a!l ste bref nägra bidrag till belysande af situaty tionen, hvilka synas bekräfta en delaf XIX lti Siecles meddelanden, Korrespondenten har2 satt sig i beröring med en del deputerade, fr som återvändt från provinserna för att till-ö! bringa någon tid i Paris före öfverläggnin-r garnes början, och säger sig ha funnit, attlä bland deputerade af alla nyanser är den åsig-1t ten allmän, att detta är den nuvarande na-p tionalförsamlingens sista session samt attlel nägot måste göras för att betrygga denla Thierska regeringens bestånd. Korrespon-n denten har funnit, att man öfvergifvit iden ri om ett presidentskap på lifstid, enär man jls anser att Thiers utnämnande på fyra årjd skulle i verkligheten betyda detsamma, Han ji har vid denna tids förlopp uppnått en älder t af åttio är, och skulle då, enligt ett biandlå monarkerna häfdvunnet bruk, i hvariö fallls abdikera. Partierna skullv dörigenom vinna N tillräckligt rädrum, och denn2 del af regeringens förslag — pen N je dot nemo icke otroligt, att Thiers sjelf D 0 xorrespondenten anser !h r summer att taga Initiativet i denna prnkt — 1I I d 7 1 : 1 l skall derför sannolikt icke röna motstånd inom något parti. Ett af signaturen Mon: sieur X offentliggjordt program, hvilket förekommit i de officiösa tidningarna och och som blifvit understödt af Emile Girardin, anses af korrespondenten vara en regeringens ballon d3sai, hvilken lemnar en säker upplysning om heunes åsigter med af-! seende på de konstitutionella frågorna. Detta jl: program, hvars författare är ingen mer eller l mindre än Thiers, kabinettssekreterare och l! förtrogne Barthelemy S:t Hilaire, är af föl-l: jande lydelse: Art. 1. Republiken, den faktiska regeringen sedan den 4 Sept. 1870, proklameras och erkännes som Frankrikes definitiva styrelseform, Art. 2. Thiers ut nämnes till den franska republikens president för fyra år; han utöfvar under denna titel den makt och de prerogativ, som äroj bestämda i femte kapit!et af 1848 års konstitution. Art. 3. Nationalförsamlingen är I permanent. Hon kommer att årligen förI nyas till ett omfång af en tredjedel af sina medlemmar. Den första partiella förnyelsen kommer att ega rum den första söndagen i Februari 1873. Art. 4. Omedelbart efter verificerandet af fullmakterna för de deputerade, som blifvit valda i Februari 1873, skall utses en komwmission af 45 medlemmar för att föreslå kompletterande organiska lagar och för att särskildt afgifva yttrandet om skapandet af en första kammare, l och i händelse deua yttrande blir tillstyr:I kande, om sättet för dess väljande och om tl dess funktioner. Korrespondenten upplyI ser med afseende på denna föroslagna för)I sta kammare, att den skulle komma att bestå af 250 medlemmar eller ungefär tre de puterade för hvarje departement. Dess medlemmar skulle väljas icke blott af municipalråden utan af alla andra officiella korporationer, hvilka sjelfva väljas, såsom municipalråden m. fl. Underhuset eller andra kammaren skulle förminskas från 750 medlemmar, den nuvarande nationalförsamlingens antal, till 500. En inskränkning i den allmänna rösträtten, sådan den nu existerar, och hvilken kommer att ursinnigt bekämpas af radikalerna, är afsedd att föreslås. Korrespondenten påstår slutligen att radikalerna komma att väcka motion, att böter skola ådömas dem, som uraktlåta att be gagna sig af sin valrättighet. oo RR vo ke st TE a RK kad Presidenten Grevy, hvilken allmänt ansetts vara sjelfskrifven till vice-presidentsbefattningen, då densamma blifvit besluten af nationalförsamlingen, har nu förklarat, att han anser den suveräna nationalförsamlingens president innehafva en högre befattning än republikens vice-prezident skulle få, hvarför han beslutit att vägra mottaga sistnämnda titel, om den skulle erbjudas honom. Man hoppas emellertid kunna undgå denna svårighet genom att lemna åsido titeln af vice-president och genom att i sammanhang härmed stadga, att i händelse ledighet skulle uppstå, skall utöfvandet af den myndighet, som tillkommer republikens president, tills närmare hunne bestämmas, öfvertagas af nationalförsamlingens president. Utrymningen af departementen Marne och Haute-Marne kommer nu ändtligen att taga sin början såsom i dag, och man antager att den skall vara slutad alden 11. Att denna händelse så länge låtit is vänta på sig, har sin grund i den franska mana Ames nave för Ingäinarna I da föra