Aftonbladet – 1 november 1872, sida 3

Article Image
hyrorna voro relativt låga såsom naturligt ä! då tillgången var större än efterfrågan. uä förhållandet motsatt. Sedan halftannat år ur gefär stiga hyrorna, under det tillgången på li genheter blir allt mindre. En stark efterfråga har jagat prisen i höjden, och slutligen har de gått så långt, att mången ej ens för ganska hö hyra kunnat förskaffa sig en bostad. Det ä icke allenast fattigt folk, som blifvit utan ta öfver hufvudet, utan äfven bemedlade persone hafva under denna höst befunnit sig i stor föl lägenhet för anskaffande af bostad. . n verklig bostadsbrist har således inträd äfven här, liksom förut i andra stora städer vår verldsdel. Ännu är bristen kanske icke s stor, att den oroar hela samhället, men om de fortgår i samma proportion som under senar tider, kan det lätt hända, att högst allvarsamm olägenheter uppkomma. Svårast är det natw ligtvis för de mindre bemedlade. Vi hafva re dan en årstid, som icke gerna tillåter någon at med bibehållen helsa reda sin bädd någon längr tid i uthus eller under bar himmel, och snar öfverraskar oss vintern kanske. Att vara uta bostad sommartiden är betänkligt, att vara de i November är lifsfarligt. Under sådana förhållanden går det ej längre an att skjuta saken ifrån sig och lugnt vänta på -bättre tider. Tiderna äro icke dåliga. God arbetsförtjenst finnes, det är faktiskt. men like faktiskt är att bostäder icke finnas i tillräckligt antal. Vi hafva sökt att förskaffa oss tillförlit liga uppgifter samt att sjelfva taga kännedom om förhållandena för att kunna kontrollera befogenheten af den klagan, som vi nu hört hvarje dag under hela hösten öfver ej blott svårighe ten för alla, utan os oheten för många at! äfven med penningar i hand kunna få tak öfver hufvudet. Till att börja med vilja vi här med: n af hnfvudstadens nde församlingar, til:förlitlighet vi dela några uppgifter från folkrikaste och mest bety Ladugårdslandets, för hvi kunna gå i borgen Efter Oktoberflytti forna bostäder reda: lägenheter i bes församling 44 fu husvilla. Af dess och 78 barn 8 fullvuxna vid Ropsten och en G 3 barn äfven toden sofver f den uslaste le att se bland n ligga i en i uthus, af hvilka de flesta beskaffenhet. Vi hafva haft tilli anvat, huru en moder med två lokal, hvilken bär all: ken till att hafva varit begagnad till svin Detta ohyggliga kyffe är beläget lägre än gården. hvarifrån man dit nedstiger, så att vatten och orenlighet strömma in i det eländiga bostadssurrogatet. Intet fönster eller något slags glugg släpper in ljus och luft. När det stängsel. som alltför orätt bär namnet dörr på detta ställe. tillslutes. herrskar fullkoralivt mörker i bostad: Och märk: denna qvinna med sina barn icke tiggerska och smotteger icke något fattigunderstöd; hon försörjer sig med sitt arbete och har haft medel att betala byra, men omöjligt kannat finna annan lägenhet än denna ohyggiiga bostad, dit bon flyttat in sitt bohag. Huru är det tänkbart, att menniskor skola. kunna bibehb helsa i ett sådant herberge? Och iman må ej föreställa sig, att detta är un got sällsynt undantag. Öfver allt i fattiga gå dar på Ladugårdslandet finner man familjer, som bo i vedbodar och andra uthus. i hvilket regnet strömmar in och der marken naturligtvis alltid är genomdränkt al vatten och orenlighet. De som lyckats få tak öfver hufvudet i en mangelhod öfver natten skatta sig mycket lyckliga. Andra familjer bo i lokaler, som ännu kallas bostadsrum, men hvilka äro utdömda af sundhetsnämnden, fastän ntdömandets verkställighet ej kunnat gå för sig, emedan invånarne icke kunnat finna anuan lägenhet. Ett par af dessa utdömda lägenheter har verkligen också utrymts och deras fordna invånare äro nu husvilla, men öfriga lägenheter i samma kategori kunna icke uu rifvas, såvidt man ej skulle vräka de inneboende på gatan. För några dagar sedan beökte vi en sådan lokal. och den var föga bättre än den ofvan nämnda svinstian, ehuru den ännu bar namn af ;rum. Äfven der låg golfvet under gatans höjd. Det är visserligen ett golf, men så uppruttnadt, att det smular sig under fötterna. Ehura beläget på nedra botten, är kyffet så lågt, att äfven en kortväxt person ej kan stå rak der. Och likväl betalas för denna eländiga bostad 60 rdr om året, ett pris som i proportion är mycket dyrare än 2000 rdr för en präktig våning. På vår förfrågan. om barnen kunde hållas friska i detta usla. af fukt och osund luft uppfrätta rum, svarade deras moder, att de i allmänhet nog voro iriska, blott de sluppe från tyfus, som brukade hemsöka gården och i hvil-l. ken sjukdom äfven dödsfall derinträffat. Genom . den allmänna bostadsbristen hindrassåledes men-. niskor från att lemna de lägenheter, der tyfus är! en icke ovanlig gäst, för att ej säga hemmastadd ! på stället! ; Men äro alla de nu husvilla i Ladngårdslands; församling sjelfva utan örsak till sin förlägen-; het? Icke alia, det är sant. men flertalet, tycka vi oss hafva funnit. Det finnes för närvarande ! endast tre fall af oordentlighet och superi samt ! tre eller fyra fall af oförmåga att betala hyran. ! Likaledes tre fall, då familjer nödgats flytta ili anseende till husens rifningzeller reparation. Ettt; fall har åstadkommitsgenom våld af husegaren, hvilken utdrifvit hyresgästen utan skälig orsak. f blott för att få högre hyra af enannan hyresgäst. Sju fall härröra af stegrad hyra, som hyf resgästerna ej kunnat eller ej velat underkastat sig. Men fyra fall hafva sin ortsak deruti, attli hyresgästerna ega barn och att deras värdar ej ; f 1 E 1 1 l j 1 1 f 1 fåla några barn i huset. Det händer kanske oftare än man skulle: tro, att husvärdar numera säga upp sina hyresgäster, emedan dessa äro nog ljerfva att hafva barn eller att värdarne icke biltåta någon med barn flytta in i en ledig läenhet. — Jag tager icke emot folk som-har barn-, får man ej sällan höra. Hvad säges om sådant? Af den återstående: kategorien -af husvilla tyckas de fleste hafva blifvit det, emedan de personer, hos hvilka de förut innebott, nu mera se sig i stånd att ensamma bebo sin lägenhet. Detta ir egentligen ett godt tecken. ty det visar att amiljer, som förut nödgats inskränka sig öfver måttan och dela sin lägenhet med frimmande personer för att derigenom få hjelp till hyran; au mera kunna betala hela hyran sjelfva och bo eqvämare. Men det ökar naturligtvis efterfråvan på lägenheter och, då dessa saknas, antalet ve husvilla. Ser man noga efter, skall man finna, att den nest förekommande orsaken till det närvarande tora antalet af husvilla uppkommit icke af fatdom. utan snarare af motsatsen. Många, som örut. såsom nyss nämndes, måste dela sin lärenhet med andra, kunna nu bebo den ensamma. .cke få, som förr nöjde sig med ett rum, äronu stånd att bebo två 0. s. v. Detta är onekligen mn följd af de goda åren och deraf följande lät are tillfälle till arbetsförtjenst samt ökad incomst, Huruvida det är så förståndigt att gelast efter det arbetslönen blifvit något ökad äfren öka sina utgifter, är en annan fråga, som räl torde förtjena att afhandlas. men som egeutigen icke hör till det ämne, vi i dag företagit 88 att behandla. Vi hålla oss nu endast till TREE br RR ERS NONE RSA

1 november 1872, sida 3

Thumbnail