Aftonbladet – 30 oktober 1872, sida 3

hör leda i bevis att nu afiidne Nilsson vid olycks Itillfället varit af starka drycker så öfverlastad, flätt har endast med möda kunde taga sig fram. Ransakningen omfattade i öfrigt vinnandet af upplysningar ombeskaffenheten af de lyktor, Jsom å i fråga varanhe stället användas, och för I retedde åklagaren prof å dessa, hvaraf inhemta. ) des, att s. k. vexellyktan lemnade ett aflån. t, men -yhändlyktan ett rundt sken. Lokomotivföraren t genmälde likväl härpå att han trodde sig veta att en af reflektionsspeglarne blifvit borttagen på den vid vexeln begagnade lyktan, hvarigenom skenet på afstånd liknat det som utgår från en handlykta. Målet uppsköts till annan dag. — Vid brandsyn den 26 Juni detta år inom Ladugårdslands församling i Stockholm, anmärkI tes, att i hofkamrer J. F. Forsstrands egendom rv do:r 25 B vid Nybrogatan taken utisnickareverkstäderna borde röras och rappas.. Forsstrand , i anledning häraf inför öfverståthållareembetet hörd, anmälde, att enligt köpekontraktet berörda )jegendom blifvit den 31 sistl. Julii det skick den 11 då befanns af honom försåld, hvadan det icke I vidare tillkomme honom att taga befattning med V de förändringar i egendomen, som kunde anses nödiga. Öfverståthållareembetet resolverade den 3 sist. Augusti att, ehuru Forsstrand i målet invändt, -Jatt han försålt berörda egendom till annan per; Ison, hvilken ock fullgjort köpeskillingsliqviden, -Jsamt att F. alltså icke vore skyldig att med de förändringar, som å egendomen funnes pödiga, taga någon befattning, likväl och då af andra punkten i det om berörda köp upprättade kontrakt inhemtades, att nye egarens tillträde af egendomen skulle ske först den 1 nu innevarande Oktober, ansåge öfverståthållareembetet, utan afseende den gjorda invändningen, Forsstrand skyldig att för de anmärkta bristfälligheternas afhjelpande ansvara, på grund hvaraf han ock förpligtades att vid vite af 50 rdr, berörda bristfälligheter afhjelpa inom måndagen den 2 nyssförlidna September. Öfver denna öfverståthållareembetets resolution besvärade sig Forsstrand hos K. M:t, men K. M:t har funnit klaganden icke hafva anfört skäl, som kunde föranleda ändring i öfverklagade resolutionen. —Ett sönderpiskadt skolbarn. I Kristianstads bladet läses: Ystads folkskola har en ohygg ÖR tilldragelse timat, hvarom följande nyligen I hofrätten ingifna handlingar upplysa: Enär det i bi ogado utslaget af Ystads rådhusrätt åberopade daepiet fastställda reglementet stadgar först tilltal och varning, dernäst Ifelets anteckning, derefter afskild plats, sedan jeftorsittning, .derpå utvisning och slutligen nedIlyttning -innan — för det sjunde — lärjunen må tuktas med lindrig kroppsaga — och etta allenast vid fortsatt och svårare (kroppsaga erfordrande) felaktighet — men för det första min son Herman Julius Jeppsson alldeles licke föröfvat någon fortsatt svårare felaktighet, jerfordrande någon slags kroppsaga — och för det andra en tre gånger, under 10 minuter, repåterad misshandel med 20 blånader efter hårda slag af rotting, är långt ifrån linIdrig aga — men motsvarande 20 prygel eller sex joch två tredjedels par spö —; och då det af inItet reglemente och ingen lag är någon lärare Itillåtet att med oqvädande, uthutande, utkörande och föräldrars efterskickande föregå all skolungdomen med usla föredömen af råhet, vildsinthet, brottslighet och våld — hvarmedelst det upp: växande slägtet, redan i skolan, läres och vänes att bli brottslingar och framdeles för fängelserna och fattighusen och hospitalerna mognande kanaljer och uslingar och hbjertsjuke stackare och odågor och alldenstund utslagets föregi vande, att gossen Herman Julius Jeppsson skulle hafva jerkänt sig ha visat lättja och derför blifvit straffad med varning och eftersittning är en helt och hållet: grundlösdikt, vederlagd äfven af. protoollets ordalydelse, för det han icke kunnat sin lexa, hvilket alldeles icke haft till grund någon lättja, men varit en nödvändig följd deraf, att han ej haft hvarken någon lexa eller någon bok uti gepmetri, men så tillgått, att läraren, efter en bok, hvari han allena fick läsa, uppritade på taflan en proposition, den han fordrade, att gossen utan att någonsin hafva sett den, skulle genast demonstrera och bevisa; men i alla fall hvarken någon lag eller författning eller något kapitel berättigat Almer att oqväda och misshandla min son och att vara domare och exeku-, tor i egen sak samt budskicka min hustru, att hos honom sig infinna å viss aftontimma; nödsakas jag, genom dessa besvär, och med åberoande närlagde Jäkore betyg ödmjukast anålla om högsta ogillande och upphäfvande af öfverklagade bifogade utslaget af den 30 i förra månaden, destomera som, då icke ens brottslingar få misshandlas med kroppsstraff, Almers i fråga varande brott och dåliga föredöme äro förtjente af strängaste straff; hvadan jag jemväl yrkar bifall till stämningspåståendena samt ersättning för rättegångsoch besvärskostnaderna. Jag ber om handlingarnas återfående med k. hofrättens utslag. Bland dem finnes jemväl det af Ystads församlingar den 30 Maj och af domkapitlet den 12 Juli 1871 godkända reglementet, som tillåtit sig stifta lindrig kroppsaga i ofvan uppgifne fall, utan ringaste rättighet till slikt lagstiftande, i rak strid med 11 och 14 kap. strafflagen samt 87 regeringsformen. Det lagstiftandet är kraftlöst och ogiltigt och tillstädjer i alla fall aldrig skolmästaren att utan skolrådets hörande tillämpa. Opåmint inför hvarje rättänkande hvilket grufligt själslidande det varit för min son och öfriga skolbarnen att nödsakas åse det rysliga skolstraff och den fasansfulla jämmer, hyarom bifogade läkareattester handlar. Jag har derför målseganderätt jemväl i den frågan, hvarom jag förbehåller mig öppen talan. on I protokollet står att min son uppgifvit blott 10 slag. Dermed menade han i hvarje af de tre omgångar vitnet Nilsson intygat. Något oskick ligt uppförande har min sön aldrig hvarken begått eller erkänt. Han har deremot anmärkt, att Almer en gång förut orätt beskyllat honom och med rotting slagit honom. Hvari pjdokligheten skulle hafva bestått har ej ens Almer vågat uppgifva; och skoljournalen har han ej vågat förete. Ystad den 16 Okt. 1872. N. Jeppsson. Att Oskar Carlsson från Ystad i dag företer ett: , tum långt ytligt sår i hufvadet 2, tum öfver och framom högra ögat samt åtskilliga blånader, en nedan om midten af venstra öfverarmen, en nedanom hvardera skulderbladet, en några tum der nedan på hvardera sidan, en större blånad och anfällning å högra kinden, en mindre blånad å den venstra, en större blånad med anfällning 3 tum nedanom högra kindbenet, en mindre blånad 4 tum nedanom det venstra och att yttre våld varit orsak härtill varder härmed icke allenast på min aflagda embetsed intygadt, utan ock med denna min förpligtelse så sant mig Gud hjölpe till lif och själ bekräftadt. Ystad den 23 Aug. 1872. O. P. Fröst,