Aftonbladet – 30 oktober 1872, sida 2

Utanför paviljongen finna vi en mängd bi-,va upor af olika systemer, st Ryssland har 110 vaxljusfabriker, hvarslut roduktionsvärde är, enligt Wremenik,!H .250,000 rdr årligen. En enda fabrik igu-!pa ernementet Kursk lemnar årligen icke min!N re än 8000 centner vax och vaxljus till ett!de ärde af 1,250,000 rdr, hvilket till största, ke elen användes i den ryska religionens tjenst. vi siodlingen har dock här icke den utsträcking, den borde hafva. Endast vissa guverementer göra härifrån vackra undantag, som t. ex. Pultawa, hvarest finnas öfverti 00,000 bikupor, och i guvernementerna ne ursk och Orenburg, hvarest de derstädes ;fvande baschkirerne starkt drifva skogsga sina 4 å 500 bikupor, ja, ofta ända till 1000 !8 tycken. Den inländska konsumtionen af ho-C ung beräknas till 180,000 centzer och ut vV örseln till 2400—2800 centner eller tillammans 182,400—182,800 centner, som, efer 18,75 rdr pr centner, ger ett medelvärdeld tt 2,423,750 rdr. Härtill kommer nu om-lA ring 40,000 eentner vax å 106,25 rår, ut Ih sörande 4250,000 rdr. Paviljongen för silkesproduktionen liggeri?o ågot närmare ingåsgen. Innanför dörrenl inner ni först silkesmaskägg, sedan silkesnaskar på olika utvecklingsstadier, ifrigtn sysselsatta med förtärandet af mullbärsblad. ä På bord midt på golfvet finna vi silkesko:S konger af olika silkesmask-arter samt rått och färgadt silke af mångfaldiga slag. Vidle främre ändan af främsta rummet se vi huru lh kokongerna behandlas med maskiner, så att h man deraf erhåller ett utomordentligt fintln och starkt garn, helt olikt det grofva afll landtbefolkningen för hand af samma slags j kokonger spunna garnet. Iouti det inre rummet få vi se huru man l! väfver blommigt sidentyg och sidensammet. Denna utställning är från Kolokolnikoffs: sidenfabrik i Moskwa. Det ärihögsta grad : intressant att se huru ett sådant der siden-: tyg med sina skiftande färger och-herrligac upphöjda blommor uppstå liksom genom nå-l: got underverk. Den detta väfvande ryssen j! förklarar med största beredvillighet och med ryssarnes vanliga artiga sätt för oas såväll! väfstolens mekanism som huru han genom l: ombyte af de i alla färger glittrande spo-l larna, afskärving af inslaget etc. erhåller den utmärkta väfnaden med de präktigal: blommorna. Här finnas äfven utställda mer och mindre dyrbara sidentyger, hvaraf en del äro rikt genomväfda med guld. Ett af dessa håller fulla sju fot i bredd och kostar 400 rdr pr svensk aln, Vi skola här nämna något närmare om Rysslands silkeskultur och sidenindustri efter Matthäi och andra. Vi hafva sjelfva sett denna industrii flera orter i södra Rysaland liksom utgöra landtbefolkningens hufvudsysselsättning i sina ham, vara en husslöjd; dock sker detta oftast för fabrikers räkning. Siikeskultur bedrifves i temligen stor skala i hela södra Ryssland, ända till trakterna af Moskwa. Peter den Store egnade stor omtanke ät silkeskulturens iaförande i Ryssland. 1710 anses armenierne hafva börjat att här aklimatisera silkesmaskarna. Bäst anses det kaukasiska silket, men detta har dock nu erhållit en rival i de nyförvärfvade asiatiska provinserna; i synnerhet lemnar Taschkent och Tarkestan ett vackert, glänsande och starkt silke. Transkaukasien eger alla vilkoren för silkeskultur. Man kan, enligt v. Reden, uppskatta Kaukasus årliga silkesproduktion till 12,000—13,600 centner, hvaraf ?3 exporteras till utlandet. i synnerhet till Italien och Frankrike, och 13 förarbetas i ryska fabriker. Rysslands hela årliga silkesproduktion uppgifves utgöra 22,000 centner med ett värde af, efter 500 rdr pr centner, 11 miliioner rdr. I Öfvergå vi nu till den egentliga sidenlindustrien, märka vi först de etablissemenlter, som bereda råsilke af kokongerna. Sådana fabriker har Ryssland 137 stycken, I hvaraf 133.i Kaukasus och 4 i Podolien. Räsilkesproduktionen hör dock mera till den husliga industrien. ) Här finnas 81 sidenväfverier, hvilkas år. liga produktionsvärde uppgår till omkring 120 millioner rår, och antalet af de i denna -lindustrigren sysselsatta arbetare utgör omI kring 10,000. Bland de större sidenfabriI kerna hör Babajeffs i Kolomna, grundad 11837, med en omsättning af 1 million rdr ;l och Ssaposchnikoffs samma år grundlagda I fabrik med en årlig omsättning af 875000 I rdr, bvilken i syonerhet berömmes för sina präktiga guld. och silfverbrokader på sam1 met. Rysslands sidensammetsfabrikation står numera temligen högt. Som specialist i ; I detta fack kan nämnas hrr Szolojeff, hvil-I kas fabriker hafva en. årlig omsättning af 31 1,750,000 rdr. De fabricera äfven något rl atlas och andra sidentyger. 1 Flera fabriker tillverka möbeltyger, glatta al och med mönster, samt sidendamast. Bröa t t derne Kondraschjeff tillverkade så 1870 .1408,000 fot möbeltyger med ett försäljnings pris af 625,000 rdr. Slutligen vilja vi nämna Lokjeffs fabrik i Moskwa, som endast fa bricerar i Ryssland gångbara ordensband iför ett värde af 50 å 75,000 rår årligen. s! Ryssland införde 1870 8,384,4 centner spunnet silke och 3302,4 centner sidenvaror. tl och utförde samtidigt omkring 1600 centner I råsilke. Jagtpaviljongen befinner sig helt nära in vid den zoologiska hufvudpaviljongen, äl! mindre än denna, men är utvändigt vackrare , och invändigt praktfullare dekorerad. Vid ingången göra tvenne väldiga bestar björnar från Archangel, honneurs, en tredje fälld af kejsaren, finns längre fram, Mid emot dörren står en i brons gjuten grupp föreställande ryska kejsaren på björnjagt Detta konstnärliga arbete: är af Liberien TX. Mb Er em e L